EMU-valet: En tävling i irrelevans

Stig Malm säger mycket dumt, men på tv-programmet Debatt tidigare i veckan sammanfattade han situationen mycket väl. Han hävdade att det finns ett antal saker som alla är eniga om och som därför är helt meningslösa att debattera om, men sen är det upp till vars och ens personliga tro att avgöra hur han eller hon skall rösta.

Därför är det så beklämmande att höra alla irrelevanta argument i debatten, när EMU egentligen är en ideologisk fråga. Det finns ingen som kan neka till att det kommer att bli lättare för småföretagen när växelkursriskerna för handel med Europa försvinner. Det finns ingen som kan neka till att riksbanken får mindre möjlighet att dämpa svängningar i den svenska ekonomin, när den förlorar möjligheten att självständigt sätta räntan. Det finns ingen som kan neka till att vi slipper växla pengar när vi åker på semester till Europa.

Men det finns heller ingen som med trovärdighet kan hävda att den svenska välfärden kommer att urholkas och arbetslösheten öka om vi inte går med i unionen, lika lite som någon kan hävda motsatsen. En yrkeskår som annars har synpunkter på det mesta är nationalekonomerna, och vad kan väl vara mera talande än deras tystnad i debatten?

Nej, EMU handlar inte om ekonomi över huvud taget utan om integration och visioner. Det handlar inte om procentenheter och buffertfonder utan om vad vi vill med vårt EU-medlemskap. Alldeles oavsett vad som hävdades i förra omröstningen, och likaledes vad som hävdas idag, är EMU ännu ett steg emot ett Europas Förenta Stater. Det är i längden ohållbart att ha en gemensam penningpolitik, men helt olika finanspolitik. Frågan vi därför måste ställa oss är: Vill närma oss övriga Europa ytterligare ett steg, eller stanna kvar på vår egen kant?

Jag kommer att rösta ja på visionen om ett enat Europa, men de som av debatten luras till att rösta ja eller nej på löften om en högre välfärd eller lägre räntor missar hela poängen. Var finns den relevanta debatten?

Av Daniel Björkman 03 apr 2003 13:58