sourze.se

Jag - en USA-hatare

När man yttrar sig om USA:s administration och dess utrikespolitik så får man alltid, förr eller senare, höra att man sprider USA-hat eller antiamerikanism.

Jag tänkte att jag skulle visa några av mina bevekelsegrunder för att sprida detta oförsonliga hat mot USA. Min åsikt om USAs administrations utrikespolitik inte landet och folket som sådant bygger på slutsatser som jag drar av bland annat följande fakta:

Pengar som USA spenderat på utländska interventioner från och med Koreakriget:
1,2 triljoner
Korea
Vietnam
Libanon
Grenada
Panama
Irak
Olika länder som inte specas i sydvästra asien.
Somalia
Rwanda
Kosovo
Jugoslavien
Detta gäller dom länder där amerikanska militära trupper officiellt agerat.
Jag ska inte här gå in på dom "inofficiella" operationerna, då meningsmotståndarna alltsom oftast inte läst samma "propaganda" som jag, så det blir aldrig några vettiga argument som motbevisar det man kan få fram genom alternativa kanaler, mest ryggmärgsbetingade känsloyttringar när USA kritiseras.

Om man tittar på hur mycket USA spenderar på militären jämfört med resten av samhället:
Samhället: 331 miljarder.
Militären: 343 miljarder. alla summor är dollar

Förvisso har jag rätt begränsade kunskaper inom samhällsekonomi, men man kan ju inte annat än bli imponerad över att deras samhälle fungerar så bra som det gör. Visst det finns folk i USA som inte vill arbeta och utnyttjar dom här 27 miljarderna som samhället lägger ner på "social services & medicare". Så dom betalar väl en del av notan. Men en naturlig följdfråga är ju om krigen är gratis för dom som dom "hjälper" - av ren medmänsklighet? Eller räknar USA med att dom kommer att få återbäring? Vilket jag då tror. Jag har svårt att se att hälften av USA:s budget är endast ämnat till att försvara landet och hjälpa svaga människor i världen.

Därav drar jag slutsatsen att det finns agendor som inte diskuteras inom mainstreammedia överdrivet mycket, i alla fall inte i närheten så mycket som man betonar dom "humanitära insatserna" som då överskuggar det andra, för ingen kan väl vilja kritisera när nån hjälper nån annan? Och i de fall dom diskuteras så är inte epitetet USA-hatare långt borta, i brist på argument.

Visst kan det ibland vara bra att det finns en lone ranger som "gets the job done" så att nåt händer fortare än det annars skulle göra. Och visst har Tyskland och Frankrike egna agendor som dom följer, det är det som kallas geopolitiska ambitioner tror jag det fina ordet är och ska granskas lika mycket, men problemet är att det inte är lika säljande av nån anledning. Eller kanske man vill hålla skenet uppe om en puttenuttig värld?

Men problemet med att en makt som styr och ställer i världen är att oftast gynnas endast den som gör det, resten av världen får ta smulorna som blir över. FN har ju i och med Irakkriget och Jugoslavienkrisen med rätt, kritiserats för att dom inte kunde. Men jag tror ändå att FN behövs som en sista utpost mot djungelns lagar.


En liten brasklapp: Jag vet att statistik är ett ämne som kräver högskoleexamen och att man kan leka med det lite hur man vill för att förvilla allmänheten. Kanske har jag i min okunskap tolkat statistiken fel, och därmed grundat mitt ställningstagande på felaktiga slutsatser. Men det är här jag räknar med kommentarer som kan övertyga mig om annat, jag ändrar gärna en åsikt om jag får seriöst menade argument. Det skadar väl aldrig att hjälpa människor ur villfarelser, eller hur?

Källa: Center for Defence information: Military Almanac 2001-2002
Länk: cdi.org


Om författaren

Författare:
Pentti Heikkinen

Om artikeln

Publicerad: 23 mar 2003 14:31

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: