Det är väl ändå jävligt konstigt?

Nu ska vi snacka lite på allvar om droger och lite motsägelsefulla saker jag lagt märke till i "debatten" om just droger.

1. Folk "vet" en massa om hur farligt droger är. Var man än pratar om det så är det alltid en massa folk som "vet" hur farligt "droger" är. Detta förvånar mig alltid, för de tenderar att nästan jämnt ta en stor klunk öl, vin eller sprit efter ett grovt generaliserat uttalande om "droger". Det har naturligtvis gått dessa människor förbi, eftersom det är enklast så i vår "drogdebatt" att öl, vin och sprit tillsammans med tobak också är droger, likaså de farliga. Trots att de faktiskt vet hur farligt alkohol är, denna information också tillhandahållen av staten, precis som med "drogerna", så väljer de ändå att dricka lösningsmedel och röka cancerogen dödsrök. Hur kan detta komma sig? Hur kan man se en företeelse, "droger", och avstå från den på grund av dess farlighet, enligt information från staten, men ändå välja att berusa sig med en annan substans, även denna mycket farlig, enligt samma informationskanal? Är det för att man helt enkelt inte tror på "staten", man kanske vet bättre själv och har insett att riskerna är överdrivna? Varför tror man då i sådana fall på staten i fallet med "droger"?

2. 95 procent av Sveriges befolkning vill ha den narkotikapolitik som vi har. Det finns ju mycket konstigt med det påståendet, till att börja med: hur vet man det? Har det folkomröstats? Det har säkert gjorts statistiskt säkerställda undersökningar, men vad ställde man för fråga? Om man tänker sig ett frågeformulär med alternativen:
a Vill du ha ett narkotikafritt samhälle eller
b vill du att alla personer under 15 år ska få rökheroin distribuerat hem i brevlådan så tror jag också att svaret blir att 95 procent vill ha den politik vi för. Men nu är det inte bara en politik som ska föras utan det finns ju människor som påverkas av den. Om man istället ställde frågan "Tycker du att man ska kunna gripas och få böter eller fängelse för något som inte förorsakat någon annan fysiskt, psykiskt eller mentalt lidande?" så tror jag att siffran inte skulle bli 95 procent direkt. Vad tycker de 5 procenten som inte håller med? Är det alla som röker gräs regelbundet? 5 procent av Sveriges befolkning är 450 000, det är inte få som inte håller med, men såklart, använder man bara procentandelar hela tiden så låter det ju lite. Av Sveriges befolkning har 1,3 procent använt hasch eller marijuana under de senaste tolv månaderna källa Mobilisering mot narkotika, över hela landet i alla åldersgrupper. Det ger i absoluta tal 117 000 personer. Tänk er att de faktiskt brukar marijuana semi-regelbundet. Då är det alltså 117 000 personer som bryter mot lagen hela tiden och som i praktiken inte har några rättigheter, eftersom de inte tycker som majoriteten.

3. Varför tycker alla likadant? Nämn en fråga med politisk bäring i dagens Sverige, fråga riksdagspartierna och du kan ge dig på att de inte kan komma överens eller tycka likadant. Men i narkotikafrågan så är åsikterna obehagligt lika varandra, vad beror detta på egentligen? Min teori är att det råder total populistisk röta i frågan. Detta fenomen uppstår när någon höggljutt skriker att "Knark är farligt, förbjud, fler poliser, fängelser, vi måste ha ett narkotikafritt samhälle!" och dennes politiska motståndare försöker kontra med sansade argument och nyans, men opinionsundersökningarna pekar åt rätt håll för den som skriker, fel håll för den som är sansad. Sen hakar media på. Det slutar med att alla måste skrika samma sak, lika högt, för att inte tappa. Man kan säga att narkotikapolitiken är dömd att misslyckas eftersom nya idéer och vinklar faktiskt inte FÅR tas upp. Det blir inte bättre om man dessutom hackar på den sansade och nyanserade i debatten, så att denne skräms till tystnad.

4. Förbjud alkoholen! Detta får man ofta höra då man säger "vi kanske borde avkriminalisera eller till och med legalisera marijuana", nämligen "hade alkoholen kommit idag hade den förbjudits, men den är en del av vår kultur vilket gör det omöjligt". Folk har då massor av konstiga idéer verkar det som. Man glömmer helst att en folkomröstning vid 1900-talets början gav en knapp, mycket knapp, seger för de som inte ville ha ett totalförbud mot alkoholen, så det gick ju inte då heller, även fast de var tidigt ute. Sen undrar jag vad hela den här "klumpa ihop saker"-grejen handlar om? Bedöm varje drog för sig, tycker jag. Ungdomar i Sverige börjar ibland med rökheroin som första drog. Om man nu tror att alla droger är lika farliga så spelar det kanske ingen roll, jag tror dock inte att det är så. Tillbaka till alkoholen: varför förbjuder man inte det, om det nu är så att supen kostar 100 miljarder? Det måste ju vara värt det, man måste krossa lite ägg om man ska göra omelett, eller hur? De flesta inser, rätt snabbt, vad som skulle hända och vilken omöjlig situation som skulle uppstå med smuggling från öststaterna, hembränning etc. Men varför tror man då att ett totalförbud kan fungera med droger? Och sen, ni som gillar er öl etc, varför tror ni politiker säger "om alkohol kom idag skulle man förbjuda det"? För att de VILL förbjuda det såklart. Kunde de så skulle de, ha det klart för er. Det passar perfekt in i svensk politikers syn på social engineering att förbjuda alkohol, om han bara kunde.

5. Sluta dalta med knarkarna och ta i med hårdhanskarna! Jag vill inte betala för deras sprutor så de kan lyxa bort sina liv. Detta kan man läsa på insändarsidan i Metro nu i dagarna då Sverige tagit ett pragmatiskt steg på vägen mot en fungerande narkotikapolitik och narkomanvård genom att tillåta sprutbytesprogram. Okej, om man inte har helikoptersyn så är det ju lätt att titta på siffrorna och se kostnaden öka då man har sprutbytesprogram. Men se, samma personer brukar även bräka ur sig saker som: Bura in dem i fängelse, eller ska vi ge dem gratis heroin härnäst? Saken är klar: fängelse är gratis, men heroin är dyrt. Alltså, det här är svårt att acceptera men heroin är dyrt för att det är olagligt. Om heroinister kunde få heroin utskrivet av en läkare så skulle de inte behöva stjäla. Det är faktum, inget någon säger kan ändra på detta. Men åter till fängelset som var gratis: en fängelseplats kostar 2-3000 kronor per dygn. Lås in en knarkare i ett år och det kostar 730 000 - 1 095 000 kronor. Inte kattskit direkt. Jag har läst minns inte var att en narkoman måste stjäla för 3000 kronor om dagen för att ha råd med sitt heroin. Tänk dig att du kan få ner kostnaden på heroin genom att producera det statligt för knarkarna till en tiondel. Då sparar samhället 620 500 - 985 500 kronor per år om man GER narkomanen heroin. Men det är klart, det kanske inte är så ok, men man kan ju ge dem metadon, behandlingsplatser etc. Alltså, man måste inse att kostnaden för brott och knark i princip kommer vara konstant. Vi kan däremot välja vad pengarna ska gå till. Man kan alltså välja att lägga en miljon per knarkare och år på: stölder och fängelse eller vårdplatser och avvänjningsdroger. Den som faktiskt tror att det ligger till på nåt annat sätt lever i la-la-land.

6. Narkotikafritt samhälle. Alltså, kom och hjälp mig. Vem tror på detta idag? Politikerna själva avvärjer all kritik mot visionen genom att säga: "det kanske inte går att nå, men man måste ha en vision" och "vad har du för alternativ?". Låt mig bemöta det andra argumentet först. I en debatt måste man faktiskt inte ha alternativ. Man kanske är smart nog att se att ens motståndare har fel och att det vi kör med idag är fel, men inte riktigt smart nog att komma på något bättre. För övrigt har jag hört ett alternativ: visionen om det skadefria samhället. Se där! Ok, tillbaks till argument ett. Morgan Johansson sa, på klassiskt socialistiskt social-engineering-vis att Sverige skulle vara narkotikafritt inom tio år. All cred till Morgan, han vågar i alla fall stå för visionen, även om jag inte håller med honom. Han vart tvungen att ta tillbaka det uttalandet, eftersom detta kan vara svårt att förstå, håll i hatten inte ens våra fängelser är drogfria. Förstå effekten av detta, i praktiken, om man ska göra Sverige narkotikafritt inom tio år: varje individ skulle alltså behöva vara MINDRE fri än vad en person på ett fängelse är, för att visionen skulle kunna besannas. Detta kan verka som dårskap av mig, men det är ju en dåraktig vision. Alltså, sug på det igen: för att Sverige ska bli fritt från knark måste vi inskränka de rättigheter vi har som fria individer i Sverige mer än vad vi idag inskränker dem för fängelsekunder. Det går inte att komma runt detta påstående, försök om du vill och du misslyckas. Ju hårdare man stramar åt, desto mer lockande kommer det vara för de som vaktar vårt land att bli korrumperade. För övrigt var det ju tur att Morgan tog tillbaka det han sa, annars kanske man hade kunnat dra paralleller mellan Sverige och Thailands krig mot knarket, där polisen skjuter folk godtyckligt dödstalen är uppe 1500 personer, oftast för att de kan ange poliser som tydligen sköter stor del av narkotikahandeln där. Förklara för mig hur vi ska kunna undvika korruption med ett totalförbud mot narkotika.

Av Tommie Nygren 10 mar 2003 10:51