Varför anses homofobi vara normalt?

Jag har jättesvårt att förstå mig på homofobin. Varför finns det så mycket hat från den manliga befolkningen mot homosexuella, och framförallt bögar? Även om en del killar kan erkänna att de kan finna viss tillfredsställelse i att se två tjejer älska med varandra, har de ingen plats för vare sig acceptans eller tillfredsställelse vid beskådandet av en sexuell akt mellan bögar.

Kan homofobers avoghet och hat mot homosexuell kärlek grunda sig i att man själv känner sig osäker, och inte kan eller vågar ge uttryck för sin egen sexualitet? Varför skall man annars vara emot att två människor älskar varandra och vill ge varandra närhet? På ett sätt borde väl de heterosexuella killarna vara glada över att det blir fler tjejer kvar att intressera sig för. Eller är de helt enkelt sura för att de inte blivit uppvaktade? Kanske är de helt enkelt rädda för att kunna säga nej, när någon smickrar dem och frågar upp till dans.

För egentligen borde det väl vara tjejerna som är skitless på att det finns män som föredrar andra män, eftersom det blir färre män att sukta efter. Men många av de kvinnor jag känner, känner inte alls att det är något äckligt eller avvikande i att vara homo-, bi- eller transsexuell. Är kvinnor mer förlåtande, och i så fall varför?

Det raljeras om homosexuellas extrema drifter och behov. Många vågar inte böja sig framåt för att plocka upp tvålen med risk för att bli påsatta. Att skicka en bög till fängelset är som att skicka ett barn till en godisaffär är en annan lysande kommentar. Tycker många. När det sedan kommer till äktenskap mellan homosexuella eller adoptering av homosexuella har allting man byggt upp raserats. Anser man.

Och de riktigt ignoranta gör genast en jämförelse med incest och pedofili och tror sig ha satt mig på plats i mitt försvar av allas lika rättigheter. Och det dröjer inte länge förrän någon gör finger-hål-tecknet och menar på att två pekringrar som möts inte kan penetrera, två hål som möts kan inte penetrera medan ett finger och ett hål är det ultimata.

Att det inte är naturligt, utan tvärtom onaturligt är ett annat argument. Andra anser det helt och hållet perverst och är livrädda för att homosexualiteten likt en epidemi skall löpa genom landet. Alla kommer att bli homosexuella. Huga. Tänk att man som människa är så kortsiktig och korkad. Men vad vet vi om naturligt och onaturligt egentligen. Mycket av vårt beteende är inlärt och i sin tur nedärvt från våra förfäder och samhällens ideal. Och vips försöker man omskriva homosexualiteten till att det är avvikande, med avsikt att aldrig låta det ingå i normalitetsbegreppet.

Det är nästan så att jag önskar att jag kunde leva i tusen år till, för att bevittna att saker och ting kommer att förändras. För tänk om det vi idag tror vara hundra procent naturligt inte kommer att hålla i framtiden. Tänk om man inte alls kommer att tycka att det är varken fel, perverst eller onaturligt om sisådär 1000 år. Och tänk om de homosexuella kommit förbi våra spärrar och låsningar. Tänk om bisexualiteten är det enda rätta - för då kan man älska vilket kön som helst.

Kärleken skall i mina ögon inte vara könsbunden.

Av Sari Hänninen 09 mar 2003 11:52