Och tro inte att han glömt tända en gullig liten brasa i bakgrunden.
Steffo har ett program på TV4 som han valt att kalla "Steffos lustjakt". Vad det i korthet innebär är att karln får betalt för att på god sändningstid i TV vältra sig i delikatesser, gurgla fin-whiskey och leverera den ena bajsnödiga mysmetaforen efter den andra. Senast refererade njutaren till sin egen cigarr som "den mobila lägerelden". Jag kräks.
"Njutningen i hantverk handlar det om i söndagens Steffos Lustjakt i TV4 på söndag. Att göra saker med händerna - och vad händer kan göra - är en outsinlig källa till njutning, både för hantverkaren och för den som betraktar hantverket. Det kan handla om måleri, magi och allsköns handgripligheter. Steffo Törnquist går in på djupet när det gäller njutningen av att underhålla människor med bara fingerfärdighet."
Den citerade programinformationen ovan skulle lika gärna kunna vara för ett UR-program om onanitekniker. Och tänker man närmre på det så är det exakt vad programmet är. Onani för tweedfetischister. "Steffos lustjakt" är definitionen av mysporr.
Om någon undrat vad njutning egentligen är så är Steffo facit. Njutning kan exempelvis vara att kila ner till Anna Maria Corazza Bildt och slafsa i sig smält parmesan över ett veckoslut. Tyvärr nöjer han sig inte med det. Steffos njutning våldför sig på oss, tvingar sig på oss med spritrosiga kinder och lite råbiff i mungipan. Tillslut luktar det smält ost hemma hos oss alla.
Och vad är själva poängen? Vad är det tänkt att jag som tittare ska få ut av att se Steffo Törnkvist smörja in sig själv i fett och lära ut fingerfärdighet? På vilket sätt är det livsnjutning?
Bort med den proppmätta, dryga, belåtna, och tillbakalutat vulgära mysporren. Vi måste sänka Steffos lustjakt och bli kvitt den tjocka doften av smält ost.
Av Petter Dixelius 12 feb 2003 16:29 |
Författare:
Petter Dixelius
Publicerad: 12 feb 2003 16:29
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå