Myror och Drakar

EXT. SKOLGÅRD - FÖRMIDDAG

Etableringsbild av en skolgård, insprängd i en citymiljö, badandes i ett disigt solsken. Lekplatsen och fotbollsplanerna ligger öde.

INT. SKOLA - KORRIDOR - FÖRMIDDAG

En lång, mörk, skolkorridor med nybonat stengolv. Små ytterkläder hänger prydligt på rad. När kameran rör sig nedåt ser vi ryggen på en liten ensam figur - GORAN BERCOWICZ, 9 ÅR.

GORAN
viskande
3b... 3b...

Goran rör sig nedför korridoren, iförd säckiga byxor och tröja och med en ryggsäck i tyg släpande bakom sig. Han tittar förbryllad på dörrskyltar han passerar.

Plötsligt öppnas en dörr. En ung kvinna kommer ut.

GORAN
Ursä...

Hon försvinner runt hörnet på klapprande klackar.

INT. SKOLA - KORRIDOR - FÖRMIDDAG

Goran kommer upp för en bred stentrappa och lyfter mödosamt ryggsäcken upp för sista trappsteget.

INT. LÅGSTADIEKLASSRUM - FÖRMIDDAG

Teckningar och djurplanscher täcker väggarna. Barnen sitter försjunkna i böcker. En fröken med läsglasögon och korrekt knuten sjal - LISBHET DANIELSSON - läser högt.

FRÖKEN DANIELSSON
Han var såklart större än en vanlig mus, långt över en fot när han stod på bakbenen och med öron nästan lika långa som...

KNACKNING.

Fröken lägger en linjal i boken, viker försiktigt ihop den, tar av sig läsglasögonen och knäpper händerna.

FRÖKEN
Ja. Varsågod.

Dörren öppnas. Vi ser, ur Gorans synvinkel, Fröken Danielsson bakom katedern och ca 20 nioåringar, blickarna vända mot Goran.

Efter någon sekunds tvekan kliver Goran in i...

INT. SKOLA - LÅGSTADIEKLASSRUM - FÖRMIDDAG

...det tysta rummet. Några längst bak sträcker på sig för att se.

GORAN
Är det här... 3b?

FRÖKEN
Du måste vara...
läser från ett papper
...Göran?

GORAN
tyst
Goran.

FRÖKEN
Va?

GORAN
Jag heter Goran.

FRÖKEN
ser ned på pappret igen
Jaha. Goran...Bersovish?

GORAN
Bercowicz.

FRÖKEN
Aha. Hmm...
paus
Nej, vet du vad. Det blir nog för svårt. Vad säger du om vi kallar dig Göran så länge? Göran Berg? Det blir väl bra?

Goran ser ned i golvet, rycker på axlarna.

FRÖKEN
Din plats blir där borta bredvid Dennis.
paus
Och imorgon börjar vi kl. 8:15. Precis som idag.

Fnitter från klassen.

Goran sätter sig bredvid DENNIS GUNNARSSON, en ganska stor och klumpig 9-åring med fräknar och glasögon. Dennis ler osäkert.

FRÖKEN
Jaha...då kanske vi kan fortsätta? Emelie?

En späd flickröst tre rader framför Goran läser vidare. Goran ser sig omkring. Han får ögonkontakt med en liten, docksöt tjej med blonda flätor och blå, gnistrande ögon. Goran slår snabbt ned blicken.

I bakgrunden läser flickan vidare.

Goran lyfter sakta blicken igen. Flickan ler fortfarande stort åt Gorans håll. Goran tvekar ett ögonblick innan han sakta ler tillbaks.

I samma ögonblick stelnar flickans leende, tungan åker ut och under bänken visar hon Goran FINGRET.

Goran tittar snabbt ned i bänklocket.

FRÖKEN
Tack Emelie. Lite högre, annars var det fint. Benny, fortsätt tack.

En pojke två rader framför Goran tar vid. Goran suckar och lutar huvudet i händerna.

Något UTANFÖR FÖNSTRET fångar hans uppmärksamhet.

EXT. STADSPARK - FÖRMIDDAG - GORANS POV

En lummig stadspark. Människor äter lunch på parkbänkar, joggare med hundar, promenerande pensionärer. På en gräsyta leker en grupp barn med FLYGANDE DRAKAR.

INT. SKOLA - LÅGSTADIEKLASSRUM - FÖRMIDDAG

Gorans ÖGON fixerar drakarna som bildar siluetter mot den blå sommarhimlen.

I bakgrunden hörs en pojkröst som läser högt.

EXT. STADSPARK - FÖRMIDDAG - GORANS POV

En pojke står och styr en drake. Vi zoomar in på hans HAND och följer LINAN som letar sig stadigt uppåt tills den slutar i en färgglad DRAKE som dyker i vinden. Vi hänger kvar några sekunder innan vi letar oss nedför linan igen och finner att den hålls av en betydligt ÄLDRE HAND. När vi zoomar ut ser vi...

EXT. ÄNG - DAG -- FLASHBACK

...att den tillhör en vithårig FARBROR som står i den svaga vinden och pratar. När han vrider på huvudet ser vi att GORAN står bredvid. Mannen lämnar över linan och rufsar Goran i håret.

INT. SKOLA - LÅGSTADIEKLASSRUM - FÖRMIDDAG

Goran är långt borta i tankarna; ett leende på läpparna.

FRÖKEN utanför bild
Bra Benny. Bra röst. Benjamin?

Förtrollningen är bruten. Goran sneglar på pojken framför sig, som hostar lite överdrivet och börjar:

BENJAMIN
ljudligt
Doktor Co...Corn..elius! ropade Caspian med gläd...je...

Goran böjer sig ut i gången och tittar på de två barnen som redan läst: EMILY, tre rader fram; BENNY, två rader fram; och slutligen BENJAMIN, raden framför.

Goran rycker till och får en irrande blick. Han slänger en blick ut genom fönstret och börjar ivrigt vifta med handen.

FRÖKEN
över sina glasögon
Jaha...Göran?

GORAN
Jag måste...

FRÖKEN
Här står vi upp när vi pratar, Göran.

Goran ser sig tveksamt omkring, glider sedan ur stolen.

GORAN
Jag måste gå på toaletten!

FRÖKEN
Nu?

Goran lägger benen i kors.

GORAN
Ja. Jag måste.

FRÖKEN
Nej, vet du vad.
paus
Först kommer du för sent, sedan stör du när vi läser. Du får faktiskt vänta. Det är rast om tjugo minuter. Så länge kan väl en stor pojke hålla sig?

Fnitter; högst fnittrar flickan med blonda flätor. Goran sätter sig med en nedslagen min. Benjamin harklar sig och fortsätter.

BENJAMIN
Med lite hjälp av enkel magi, Ers Maj..estät, sa doktorn, som fort...far...ande flåsade efter att ha gått så fort.

FRÖKEN DANIELSSON
Tack Benjamin. Tänk på att artikulera.
paus
Jaha...Göran. Då kanske...

GORAN
avbryter ivrigt
Jag måste gå på toaletten. Jag mår inte bra.

FRÖKEN
Sluta larva sig nu, Göran. Du kan hålla dig till rasten. Läs nu vidare där Benjamin slutade.

GORAN
Men...

FRÖKEN
Nu.

Goran suckar; men skiner upp.

GORAN
Jag kan inte, jag har ingen bok!

FRÖKEN
Dennis, kan du låna Göran din bok?

Dennis ger Göran sin bok. Gorans segervissa blick byts ut mot en tröstlös min. Han stirrar ned i boken. Tystnad. Någon hostar.

FRÖKEN
Hittar du inte?

Tystnad.

FRÖKEN
suckar
Dennis....kan du visa Göran var vi är?

Dennis pekar i boken.

Gorans ÖGON följer Dennis finger. Ögonen flickar hastigt fram och tillbaks, sneglar snabbt upp mot fröken och sedan ner i boken. Gorans PANNA är i djupa veck.

GORAN
svagt
Magi...kan hjälpa oss alla, sa läraren. Den är...bra. Jättebra!

Fnitter och mummel från klassen. Fröken Danielsson tittar upp.

FRÖKEN
Nej, men...vad nu då? Sluta larva sig nu Göran, och läs som det står...

citerar ur boken
Vi måste alla fly från den här platsen genast...

till Goran
Ser du nu?

Goran tittar återigen ner i boken, öppnar munnen men stänger den igen. LÄPPEN darrar.

Vi rör oss från Gorans ANSIKTE och ned i BOKEN. Genom Gorans ögon ser vi barnbokens text. Plötsligt börjar texten RÖRA på sig. Först bara en darrning, sedan börjar den flyta ihop; ord flyttar på sig, byter plats och grötar ihop sig.

Goran lyfter blicken och ser förtvivlat på Fröken Danielsson, som inget märker.

När Goran tittar ner i boken igen har texten klumpat ihop sig i små grupper som snabbt rör sig fram över det tomma bladet -- MYROR!

Gorans ÖGON stirrar skräckslaget på hur en hel FLOD AV MYROR forsar ur boken, sprider sig över bänken och ramlar ned på golvet och i Gorans knä. Han ser sig panikslaget omkring.

FRÖKEN
otålig, fortfarande försänkt i boken
Göraaaaa...

Goran SKRIKER högt och skjuter bänken ifrån sig, så att stolen välter och boken åker i golvet.

FRÖKEN
Nej, men vad...

GORAN
Myror! Det är myror i boken!

Fröken Danielsson tittar upp, med en smått äcklad min.

FRÖKEN
Myror?

Goran nickar våldsamt. Fröken Danielsson tittar på honom någon sekund; lägger sedan linjalen i sin bok, stänger den och reser sig upp. Med en bestämd min går hon fram mot Goran, men för varje steg ser hon mindre säker ut.

Halvvägs fram stannar hon. Tittar på Goran, på boken på golvet, sedan på Goran igen.

FRÖKEN
kliar sig på halsen

Dennis, kan du titta efter myror i Görans bok?

Dennis böjer sig över och tittar på Gorans bok på golvet.

DENNIS
Inga myror, fröken.

FRÖKEN
släpper ut andan

Nej, nu...komma för sent...störa läsningen...larva sig. Och nu ljuger du? Vad menar du med det?

GORAN
Men...

FRÖKEN
Tyst!

GORAN
...jag ljuger inte.

FRÖKEN
Tyst sa jag! Otäcka unge, ut ur mitt klassrum!

GORAN
Men det var...

FRÖKEN
UT!!

Goran ser sig omkring - inget stöd. Han vänder sig om och rusar ut...

INT. SKOLA - KORRIDOR - FÖRMIDDAG

...i korridoren som fortfarande är tom. Han SMÄLLER igen dörren efter sig.

FRÖKEN utanför bild
Göran, vad tar du dig till?!? Kom in här får jag tala med dig!

Goran stirrar på dörren. Räcker ut TUNGAN och visar FINGRET.

FRÖKEN utanför bild
GÖRAN!

Goran ser ned på sitt finger och sin hårt sammanknutna NÄVE. Hans hårda ansiktsuttryck byts ut mot FÖRVÅNING. Han sänker sakta näven och tittar på den några sekunder, innan han sakta öppnar handen, där...

...en ensam liten MYRA snabbt kilar ut över hans fingrar. Han stirrar förbluffat på den några sekunder. Sedan skrattar han till, sätter sig sedan ned på huk och släpper myran...

FRÖKEN DANILESSON utanför bild
GÖRAN?!?

...som kvickt kilar in under DÖRRSPRINGAN till klassrummet. Goran reser sig upp.

GORAN
mot dörren
Jag heter Goran.

EXT. SKOLA - TRAPPSTEG - FÖRMIDDAG

Dörren till skolan slås upp och Goran kommer ut. Han drar efter andan och tar ett par steg nedför trappan men stannar när han hör ett GENOMSKÄRANDE SKRIK från andra våningen.

Fönstret där han tidigare satt slås upp och en vilt fäktande Fröken Danielsson slänger ut sin LÄSBOK så att sidorna flyger. För en sekund påminner den om en drake innan den landar med en duns i rabatten.

GORAN
Och jag ljuger inte.

Goran fortsätter nedför trappan.

EXT. PARK - FÖRMIDDAG

Etableringsbild av den närliggande parken. Vi zoomar ut och ser samma bild som inifrån klassrummet - lunchande par, joggare och pensionärer med hundar. Enda skillnaden är den ensamma lilla figur som sakta går över gräsmattan i riktning mot barngruppen som fortfarande leker med drakar i eftermiddagssolen.

-- SLUT --

Detta är ett bidrag till Sourze Kulturs och SFI:s Manusfabrik

Av Niklas Nilsson 28 jan 2003 15:00