Lucifer på sängkanten

Lucifer sitter på min sängkant, han får det,
jag ber honom, slut dina av eldslågor
heta armar runt mig.
Lucifer får gärna dela min säng,
när han ändå sitter där,
och tittar på min kropp,
själen har jag lagt åt sidan ett tag.

Och när vi ändå talar om det,
jag måste gå ner i källaren ett tag,
tyvärr kan jag inte ta någon med mig,
det finns inga lampor där, inget ljus.
Jag bökar och stökar lite där,
så kommer jag upp sen,
Var inte oroliga, Lucifer är med.

Snart är denna natt slut, han börjar se trött ut,
Lucifer tycker nog att han gjort sitt,
Nu har konvulsionerna börjat avta,
jag skakar inte längre, och jag dog inte.
Det är underbart att vara sjuk,
man är så nära livet liksom.
Åh, Lucifer ta mitt liv och min vilja, Tack


Detta är ett bidrag till Sourze poesiskola.

Av ewa berner 19 jan 2003 11:37