Det är ju inte varje dag som man vaknar i Vinterviken,
en hamn på Värmdö.
Mina löständer ligger en meter ifrån mig, folk med ganska bestämda mål ser mig inte.
Vem har lust att titta på en skitfull kvinna.
I mitt nyvakna töcken förstår jag att jag lever, jag kunde lika gärna varit död.
Gräsplätten jag ligger på är inte stor, och mina tankar är klara, men jag är skitfull.
Va fan, vad törstigt det är, jag börjar leta pengar, trots att jag pengar har är jag för full att finna dessa, jag letar i mina fickor, om och om igen, ibland hittar jag dom, sen hittar jag dom inte, dom leker kurragömma med mig för jag är skitfull.
Någon ger mig en hundralapp, måste se utslagen ut tänker jag, några folköl är ett måste, jag kan inte använda min mobil, är för full för att veta hur att göra.
Vinterviken är full av sommarglada människor.
Jag är också ganska glad, jag kan köpa folköl.
Men min nyfunna glädje slås snart i kras, vem kan vara
glad över några fan så nödiga folköl, änglapiss.
Nä, vilket ruttet dj..... läge.
Som sagt, jag är inte bara mamma, jag är skitfull också.
Av ewa berner 10 jan 2003 08:55 |
Författare:
ewa berner
Publicerad: 10 jan 2003 08:55
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå