Varning för ointressant artikel

Alla har något att berätta. Så lyder Sourze devis. Det finns dock några ämnen som vi borde bespara varandra, sådant vi tror och hoppas att andra är lika intresserade av som vi själva. Jag har gjort en liten personlig sammanställning för din skull. Se den som en varningsguide.


* * * Drömmar * * *

Du har säkert hört det många gånger: "Vet du vad jag drömde i natt?". Det är stunder du önskar att du läst MAD:s dumma svar på dumma frågor lite mer noggrant. Drömmar är bara intressanta för professionella drömtydare, spåtanter och jungianska psykoanalytiker. Med andra ord, personer som kan tjäna pengar på dina egotrippade flummerier. Men visst är det fascinerande?

Jag fick nyligen rådet att skriva ner mina drömmar så fort jag vaknar. För att inte väcka min man ska jag helst ha en liten ficklampa vid sängen och skriva ner den ena obegripligheten efter den andra under täcket.

Jag gör små illustrationer också. Det ska man göra, enligt Robert Moss som skrivit "Drömmen som redskap" - en andlig vägledning för vardagen. Rätt vad det är befinner jag mig på en plats som känns bekant. Då kan jag bläddra i min drömbok och se, där har jag svaret. Helcorny, jag vet.


* * * Visuella tidsbegrepp * * *

Det här är en personlig favorit, men diskussionen faller alltid lika platt när jag sätter igång. Få bryr sig om att jag föreställer mig ett kalenderår i en horisontell elips, den ser ut som en löparbana där man springer medsols faktiskt. Vid midsommar står jag på läktaren vid ena kortändan och ser årsskiftet på andra sidan. Skumt. Och ointressant för andra än mig själv.

Det lustiga är att 1900-talet är en tidsaxel i perspektiv från vänster. Förra sekelskiftet befinner sig någonstans vid horisonten. Årtiondena närmar sig likt en autostrada i ett prärieliknande landskap. Världskrigen utmärker sig som Ayers Rock halvvägs hit. Jag föddes 1961 och där står Hyland, Castro och Kennedy vid vägkanten... hur kul är det här? 2000-talet har jag inte så mycket koll på. Det är rätt dimmigt åt höger.


* * * Hundars och spädbarns trick och framsteg * * *

Att vår hund, en högbent Jack Russell Terrier, lägger sig platt på mage i attackställning när vi möter andra hundar är ganska påfrestande. Att hon sitter blickstilla och stirrar på oss när vi äter glass framför TV:n likaså. Att hon hoppar upp på varenda meterhög sten utefter vägen för att få en korvsnutt är charmigt, men inget av det här är speciellt intressant egentligen. Ändå vet alla mina vänner att det är precis så hon beter sig.

Vår äldste son kunde bara krypa baklänges innan han började gå. Förr eller senare fastnade han alltid under trappan. Om detta berättade jag gärna. Varför?


* * * Filmer andra inte vill se * * *

Jag brukade reta en god vän till vansinne genom att väldigt ingående berätta handlingen i filmer jag precis hade sett. Detta trots att hon visade, med all önskvärd tydlighet, att hon var totalt ointresserad och inte tänkte se filmen. Nu visste hon dessutom hur det slutade. Men hon gav igen, med råge. Det var då jag brukade ångra mig.

Gamla frisyrer, solnedgångar, menssmärtor och lumparminnen är andra ämnen som också kvalificerar sig högt på listan "lågt intresseindex". Men jag ger mig nu.

Om jag liksom spanarna på radio försöker formulera en gemensam nämnare så är det flyktigheten och att ämnena retsamt nog är outtömliga. Tiden är evig och går inte att greppa. Drömmer gör vi hela livet, vi har inte koll på om vi drömmer i färg eller svartvitt, om vi ens minns vad vi drömt. Hundar, ungar och Hollywood, tröttnar de någonsin?

Men du? Du verkar intresserad. Vet du vad jag drömde inatt...?

Av Anna-Carin Collin 28 dec 2002 11:48