2002 - året jag blev gammelfarfar

Året började på Grand Canaria - skall om intet oförutsett inträffar även avslutas där. Solen lyser på både goda samt onda sägs det.

Lever man då litet si så där får man hjälpa till själv.

På hemmafronten händer bara det man läser i tidningarna.
Hustrun brukar fråga: "Står det något nytt?" Brukar svara:
"Nej - de har bara ny datum."

För mycket länge sedan var jag hos doktorn - skulle ta EKG.
Efteråt blev svaret. "Med det hjärtat blir Du sjuttio år."

Både för han och mig var detta en mycket hög ålder

Så med andra ord lever jag på övertid.

Även ungdomar anser ofta att man är förbrukad.

Undantag finns.

Ljuset år 2002 var Sourze. Här har gått många timmar till pliterier om gammalt och nytt. Att få medverka i redaktionen är en stor ära.

Läste mailet sent på natten - gick in - väckte hustrun - som yrvaket frågade - vad det gällde.

"Ville bara tala om - att i natt sover Du sidan om en medarbetare i Sourze."

En djupare lodning i världens elände överlåter jag åt ungdomen eller medelåldern. Så länge jag minns har det varit krig. Redan i småskolan delade vi upp oss i Abessinien mot Italien. Även Spanien var med. Snöbollarna for i luften - vi visste inte vad det gällde. Först när Tyskland gick in i Danmark begrep vi allvaret.

Det är svårt att skriva en krönika när man inte har en agenda att titta tillbaka i. Denna var förr full - varje timma hade sin uppgift.

Nu skiljer man bara på ljus och mörker. Mest jobbigt är att två gånger om året rätta klockan. Hade nog inte gjort detta - om inte risken för att missa ett TV-program finns.

Sonen - sonsonen - sonsonsonen samt sondottern och övriga i familjen skall ha tack samt önskas allt gott i framtiden.

Alla nya vänner på Sourze och dess redaktion är också inräknade då det gäller att tacka för året som gått samt nästa.

Mitt största TACK går till hustrun och min iMac.

Utan dessa två hade det inte blivit något krönikeförsök.

Ha det.

Av Lennart Ekman 05 dec 2002 14:42