Alternativ till invandring?

Bristen på enkla alternativsystem för förhandsbeställning via Internet direkt till "receptstyrda" maskinella enheter, gör brukskostnaderna för byggnader, fordon, maskiner, styr- och reglersystem och andra verkstadsprodukter onödigt höga. Omfattande miljöbefrämjande verksamheter på landsbygden borde vara möjlig om de externa kostnaderna för byggnader, anläggningar, bruksprodukter med mera blev mycket, mycket lägre. Gäller även upprustning av gamla kulturvärden.

All försörjning med monterbara materialdelar, bruks- och förnödenheter borde kunna göras allmänt tillgängligt för alla via Internet. Med en musklick på bilden av produkten på datorskärmen, så skulle digitaliserade "recept" kunna styra processflödena, bearbetningen och ytbehandlingen av alla de ingående materialdelarna.

Inom ett lämpligt placerat "recirkulations- och rangerområde" inom varje lagom stor region skulle alla möjliga typer av råmaterial kunna finna till hands för beställning. Lagom stor region är kanske 0,5-5 miljoner innevånare? Inom rangerområdet skulle godstågen lasta av reproducerat råmaterial, och lasta på demonterat, sorterat och fragmenterat material från uttjänta utrustningar i en ständig recirkulation.

Råmaterial - som vid beställning kapas till enligt digitaliserade recept - bearbetas sedan enligt receptet i depåverkstäder av hanteras vidare av robotarmar enligt utprovat mönster. Kanske snarlikt det som depåpersonalen på imponerande sätt illustrerar när de byter däcken till formel 1-bilarna. Tillverkningen av de monterbara materialdelarna kan alltså anses ske under transporten till varje beställares adresserade "hämtställe". Transporten kan kanske ske via väderskyddad linbana och/eller via "spårkulvert".

Alltså vid motiverade behov, milslånga "löpande band" med erforderliga depåer för bearbetning, ytbehandling, sortering, adressering etcetera. Lastdonen kan till exempel vara en lätta stålrörs- eller bamburamar till exempel 2300 x 640 mm på receptstyrt utbytbara spårhjul, linbanehjul, "cykelhjul", pontoner, skidor och så vidare, och med utbytbara nät-, tråd-, wellpappkorgar med mera. Dagens lastpallar, truckar, tunga lastbilar etcetera är hopplöst efterblivna ur kostnadssynpunkt. De går knappast att anpassa till IT, tcp/IP och datanät på något kostnadseffektivt och förarlöst sätt.

Vem som helst bör alltså med en musklick på datorskärmen, kunna hämta erforderliga recept från databaser och via Internet. När betalningen depositionerats ingen spekulativ produktion alltså så startar robottillverkningen av alla de IKEA-möbelmässigt monterbara delarna till alla de produkter där recepten finns inlagda i databaserna. Detta gäller naturligtvis även byggnader, fordon och anläggningar. Då alla kostnader på marknaden är arbetskostnader så blir priserna mycket låga om det spekulativa svinnet elimineras. Kvalitetssäkringen förenklas naturligtvis avsevärt om inga arbetare deltar i processflödet.

Om klicket med musknappen kan göras nästan lika enkelt, billigt, energisnålt och lättanvänt, som det är att vrida på kranen för ett glas vatten, så skulle de människors ättlingar, vars förfäder tvingades till industrin när jordbruket mekaniserades, kunna flytta tillbaka till landet om de så vill. En förutsättning är att externkostnaderna för monterbara byggnader, gps-styrda jordbruksenheter, apparatur, transportband och annan logistik, inredningar och så vidare… och så vidare… kan hållas tillräckligt låga. Så att kanske 20-30 procent av befolkningen om de så vill, kan vara nästan "självförsörjande" genom mycket måttliga arbetsinsatser för att ha direkt tillgänglighet till matvaror och bostad för sej själva och sina betalande gäster.

Jordbearbetning, sådd, bevattning, valda delar av skörden och så vidare, bör kunna göras helt gps-styrt. Det mesta av övervakningen bör då kunna ske från till exempel golfbanan, på pass under älgjakten etcetera. Befolkningen kan alltså ägna sej åt strategier för att få tillräckligt med betalande gäster från städer och andra platser. Alltså bygga upp allehanda attraktiva anläggningar för de upplevelseverksamheter som kan anses lämpliga för den utvalda bygden och områdena däromkring. Då kan det kanske vara attraktivt att forska och noga läsa in sej på bygdens historia för att till exempel realisera verklighetstrogna "resor i tiden". Kanske att tillsammans med engagerade gäster regissera och utöva rollspel med attribut från bygdernas glansperioder som kanske finns mer eller mindre illustrerade och beskrivna i romaner, bestsellers och filmer.

Vintertid kan det knappast förväntas locka gäster till landsbygden i den del av Norden som inte har något snötäcke. Efter skörd, jakt och slakt - kanske i början av oktober - gör man helt enkelt som flyttfåglarna. Enligt ovan beskrivna beställningskoncept för monterbara materialdelar och i samarbete med kanske tiotalet andra byar, så har man kanske byggt för ändamålet konstruerade segelbåtar som kanske kan ha utrymme för hundratals passagerare och last. Fyra femtedelar av befolkningen seglar alltså iväg på ett par månaders kryssning söderut och tar stora delar av skörd, slakt och till exempel byggnadsvirke och annat lämpligt med sej.

Vart femte år måste man alltså skäligen stanna hemma för att sköta, övervaka och förbereda för nya gäster till nästa vår. När man kommer fram till sin "andra hemby" i Södra Afrika, Argentina, Nya Zeeland eller någon annanstans, några stannar kanske i Frankrike, Spanien, Portugal eller på någon ö till nästa vår, så har man ju den del av livsmedelsförrådet med sej, som inte förbrukats eller sålts under den en eller två månaders kryssningen med dess strandhugg. Betalande månads-, tvåveckors-, och långtidsgäster finns naturligtvis med på kryssningen.

Vilken visionär syn om och när tusentals modernt konstruerade segelfartyg ger sej iväg på vikingafärd med miljontals människor på hösten för att återvända i slutet av mars, april eller maj med en ny skörd och annat brukbart i bagaget. Kanske ett lämpligt scenario för en tv-film eller dokusåpa. Vilken salig blandning av människor och kulturer det skulle bli om nordbor, afrikaner, latinamerikaner, nya zeeländare med flera som likt flyttfåglarna så småningom skaffar sej flerdubbla hemorter. Vilda djur förflyttar sej för att överleva - för många skulle det kanske vara ett alternativ att följa sol och vind för att spara energi och för att leva variationsrikt.

Hittills har jag inte haft kontakt med någon som sagt sej vara intresserad av att skriva filmmanus, manus till dokusåpor etcetera, för att förhoppningvis visa upp liknande scenarier på tv. Jag finns till förfogande för beskrivning av tekniska och andra detaljer om någon eventuellt skulle vara intresserad.

Av Uno Hansson 15 okt 2002 09:17