Jag fick 136 kryss

Det har varit en spänningsfylld väntan för mig som kandiderade för första gången.

Med hemsida och kampanjmaterial plus lite annat smått och gott kostade hela kampanjen runt 7 000 kronor. Resultatet blev 136 kryss.

Resultatet innebär att jag får tredje mest kryss i kretsen, men eftersom det bara är 1,5 procent av partiets röster så innebär det ingen förändring på listan.

Den matematiskt lagda kan snabbt räkna ut att ett kryss kostade ungefär 50 kronor på landstingsnivå. Rimligt? Inte vet jag. På riksdagsnivå är det ju nästan 500 kronor per kryss om man ser till Jan-Emanuels resultat.

Betyder det att den med tillräckliga kampanjresurser kan köpa sig en riksdagsplats? Mitt svar blir ja. Se bara på Paolo Roberto.

Om någon vet vad han tycker politiskt förutom att proffsboxning bör tillåtas något hans parti är emot kan den gärna höra av sig till mig! Ändå fick han 3077 kryss. Den enda anledningen jag kan finna är att politik allt mer gjorts till vilken dokusåpa som helst. Häftigast vinner!

Jag hoppas innerst inne att svenskarna inte är så lättköpta. Att den med bäst politik vinner, inte den med största kick-off partyt på Sture.

Vad tycker jag om min egen kampanj då? Själv är jag rätt nöjd. Jag har talat personligen med drygt 100 människor och de verkar jag ha lyckats övertyga.

Med tanke på att det var min första kandidatur och att jag var den som fick tredje mest kryss, framför många andra meriterade politiker, så är jag nöjd.

Så visst blev jag 7 000 kronor fattigare, men miljoner erfarenheter rikare. Som personvalskandidat kan man inte gömma sig bakom bokborden och partiprogrammet. Man måste ha egna förslag och åsikter som håller. Det har uppenbarligen människor tyckt att jag har haft.

Det enda jag är besviken över är att jag inte hann prata med fler. Jag ångrar att jag inledde min kampanj fyra veckor innan valet istället för fyra år innan. Men nu sätter jag punkt för denna valrörelse och börjar från och med idag på nästa.

Av Daniel Somos 26 sep 2002 10:03