Tio heltokiga grejer: 10. The end?

Fy fan vad svårt det var!

De satt som hopklistrade i soffan. Hade det varit för hundra år sedan hade jag varit säker på att Kalle Anka skulle börja när som helst. Jag zoomade in dem en och en. Längst till vänster satt Leroy och kliade sig i afrot med en bit av Berlin-muren. Sen Traci i en ursexig och heltajt rosa topp som bröstvårtorna höll på att äta sig ut ur, "I´m no fucking object" stod det på den. Efter Traci kom Isaac, han lät alltid henne komma först. Han såg väldigt fundersam ut. Och så Morales på högeryttern.

De kunde inte hålla sig. "Berätta!" sa de. "Vad är sista grejen?" "Den är väldans heltokig va? Säkert tokigast av alla?"

Jag svalde en sisådär sjutton klumpar, harklade mig, svalde tre till, "hej då" är trixigare än "hej", och sa att först skulle de en och en berätta vad de hade lärt sig av alla heltokiga grejer vi hittat på. "Börja du Leroy!"

"Hmmm." Det betydde att han tänkte. "Hmmm, har lärt mig att det inte alltid blir bra, bara för att man får det som man vill" han såg ut som om han skulle byta namn till Einstein när som helst. Kickad av sina kloka ord kunde han inte låta bli att tillägga "Och så undrar jag om alla svenska ord som öppnar med tre konsonanter börjar på S?"

"Struntprat" muttrade Issac.

Nu var det Tracis tur. Hon slog ner sina blå, och sa något alldeles för tyst. Vi hörde inte. "Va?" sa vi. Då blev hon lite förbannad och höjde volymen. "Jo, att man blir lite kåt av att bo tillsammans med fyra vilda snubbar, och att man inte ska ligga för nära en storbilds-TV. Man har ingen koll då. Bättre med lite avstånd." Morales applåderade, jag och Isaac fattade varför, det gjorde inte Leroy.

"Du då Morales" undrade jag.

"Jo, typ att är man för tokig hela tiden så blir det liksom normalt, och ibland är det normala typ tokigare än det tokiga. För typ om nån tok för länge sen var coolast och starkast och sa att nåt helcrazy var som det skulle så var de andra så impade och rädda att de godkände snacket. Å andra sidan är det inte fel att vara tokig. Och vad är ’bra’? Ett krig är ju inte bra. Men om ett krig SKA vara bra måste väl någon dö? Fattar ni vad jag menar? Och livet är väl inte bra om man inte dör till slut?" Jäkla snygg avslutning av Morales. Som Lou Reed.

Sen ville de förstås veta vad jag hade lärt mig. Jag tänkte efter skitlänge, cirka fem sekunder, sen sa jag att jag lärt mig att "språket är som en puffra. Har man en som syns bra och hörs schyst är det en jävla fördel." Jag fortsatte. "Och att man inte behöver se något slut när man börjar för huvudsaken är att man drar igång och sen låta saker dyka upp och betyda olika saker i olika öron."

De orkade inte fundera på vad jag sagt, utan ville genast att jag gick vidare och berättade vad den tionde och sista heltokiga grejen var. Jag tyckte det var synd att första meningen i den här delen var som den var, för jag ville använda den igen. Men jag sa det ändå.

"Jo, så här är det. Ni finns inte!" De garvade så att takvåningen lyfte på hatten och hälsade på huset mitt emot.
"FINNS INTE???!!!"
"Nä, jag har bara hittat på er."
"Haha, du ÄR heltokig Mikey."
"Det där är en bedömningsfråga, men nu ska jag få er att försvinna."

De drog ner sina sista tre gardiner. På dem stod det:
"Men..."
"Nä nu..."
"Stoppa honom!"

Jag slutade tänka på dem. Vips! Så var de borta.

Jag ställde mig mitt i rummet. Blundade. Snurrade tills jag blev heldizzy. Sen kröp jag bort till CD-hyllan, fortfarande med ögonlocken nerdragna, plockade fram en CD på måfå, ålade bort till stereon, fick in den, tryckte på "SHUFFLE" och väntade med spänning.

SLUT

---

Nu måste jag skriva färdigt en bok, odla min trädgård och söka jobb har du ett kneg till mig så mejla!. Detta betyder att jag tar en paus från Sourze. På obestämd tid. Men jag lovar att ha full koll på er. Vi hörs!

Av Mikael Vestlin 17 jul 2002 09:40