Jag känner inte min granne. Jag ser honom ofta gå till
och från jobbet. Några gånger har jag försökt att hälsa när vi mötts på gatan, då har han hastigt tittat bort. Hans steg
är tunga och hans kroppshållning vittnar om tristess.
Min granne är en man i sina bästa år och av utseenedet
att döma från ett annat land. Sedan några år tillbaka
driver han en liten mataffär i vårt kvarter. Jag minns då den öppnade och att jag undrade hur det skulle gå, för en Konsum-affär ligger bara ett stenkast bort.
Måste erkänna att jag inte gynnat honom så speciellt ofta. Trots högre priser har jag valt Konsum tack vare det större sortimentet. Jag har inte varit ensam om det.
De få gånger jag har varit inne i hans affär har jag varit ensam kund. Mannens blick har vädjande följt mig när jag gått runt mellan hyllorna. Jag har velat handla mer mat än vad jag behövt. Men hyllorna har varit ganska tomma och sortimentet dåligt. Jag tror inte att hans business har gått så vidare bra.
För några veckor sedan hände något. Plötsligt gick min granne med lätta steg och en ny självsäker kroppshållning. Han såg strålande ut och morsade på mig och på alla andra i kvarteret. Vilken förändring! Vad har hänt? Jag måste få veta. Har han gått och blivit kär var min första tanke. Jag gick in i affären för att kanske hitta en förklaring till miraklet.
Förklaringen var posten. Posten, som tidigare låg i vårt kvarter och som så många andra postkontor plötsligt en dag inte låg där längre, hade flyttat in sina tjänster till mataffären. Nu var det liv och rörelse och ombyggt med nya hyllor för att få plats med alla paket. Till och med brevlådorna hade flyttats intill affären. Mannen var upptagen och gestikulerade glatt och ivrigt med sina nyvunna kunder. Jag handlade och han log igenkännande bakom kassan.
Från att ha förbannat mig över att den "riktiga" posten lagt ned övergick min irritation till glädje för min grannes skull. Vad spelar det för roll om jag gör mina postärenden i en liten mataffär, om nu en människas liv kan få en ny mening genom detta.
Kanske kan man vända på saker och ting oftare. Se det från en ny synvinkel. I alla fall fick den här händelsen mig att tänka till - och rent av nynna på en gammal slagdänga
"Jo, för Torsten kom med posten..."
Av Tom Sörhuus 03 jul 2002 09:37 |
Författare:
Tom Sörhuus
Publicerad: 03 jul 2002 09:37
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå