Igår tog jag en promenad. Vandrade planlöst mellan husen och på gatorna. En del skulle säga att jag irrade. Jag hade inget mål och gick inte och väntade på att vända hemåt igen så ja, det kanske var så, att jag irrade.
Helt plötsligt befann jag mig framför ett hus som var mig märkligt bekant. Det slog mig att jag hade förirrat mig till min arbetsplats. Jag tittade på klockan. Hon var 10. Inte dags att gå till jobbet på flera timmar.
Jag var telefonförsäljare. Min specialitet var damtidningar och herrmagasin. Om du har blivit uppringd av en röst som presenterar sig som Daniel och på ett inställsamt sätt har försökt sälja en prenumeration på Elle eller Café till ett förmånligt pris så var det förmodligen jag. Kanske fick du med en klocka på köpet. "Tjenixen då, hoppas du blir nöjd med tidningen!" Det var min gimmick. Det sade jag varje gång jag hade sålt en prenumeration. Tjenixen då.
Dags att gå. Men jag stannade. Gick in i byggnaden. Sökte upp min chef.
Han stod vid kaffeautomaten. Under armen hade han en dagstidning, i handen en blå kopp.
- Jag behöver prata med dig.
- Daniel, tjena!
- Vi går in på ditt kontor, jag behöver prata med dig.
Jag gick in på hans kontor. Han kom in efter mig. För mitt inre föreställde jag mig att han hade med sig dagstidningen och koppen och det irriterade och samtidigt osäkra uttryck som han hade i ansiktet.
Han kom runt och satte sig mitt emot mig i sin stol, ställde ifrån sig koppen och slängde tidningen överdrivet vårdslöst på bordet. Han drog bakåt håret med händerna och sade sedan skarpt:
- Nå, vad är det du vill?
- Jag vill säga upp mig.
- Det är bara att fylla i den här. Lämna den i mitt fack på vägen ut.
Han slängde åt mig en blankett från en av sina byrålådor. Det stod "uppsägning" överst på den. Jag började fylla i blanketten. Det gick oerhört långsamt.
...
Chefen klickade på sin dator. Harklade sig. Jag började fantisera om hur det skulle vara att behöva lukta på hans andedräkt. Förmodligen inget vidare trevligt.
...
Chefen trummade på sitt skrivbord med fingerspetsarna. Jag fyllde i blanketten.
Det gick trögt. Tog tid. Till slut:
- Du får fylla i den där här utanför.
Jag lydde min chef. Fyllde i blanketten vid ett av säljborden. I samma ögonblick som jag var klar kom chefen ut ur sitt kontor och skyndade med snabba steg till toaletten. Helt oanande promenerade jag in på hans kontor i syfte att lägga blanketten på hans skrivbord. Till min förvåning upptogs hans datorskärm till fullo av en naken blond kvinna som poserade med sitt könsorgan i stark belysning. Jag bläddrade fram fler likartade eller ännu grövre bilder. Jag gick ut i DOS. Skrev "format c:" och tryckte på enter. Skrev "j" och tryckte på enter. Satt och tittade ett tag på hur allt mer och mer av hårddisken formaterades. Lämnade blanketten. På bordet låg en halväten smörgås. Jag tog med mig den och den blå koppen. Mötte chefen på väg från toaletten. Såg på honom att han undrade vad fan jag gjorde med hans macka och hans kopp i mina händer. Jag drack från koppen. Åt av mackan. Gick ut i solskenet.
Av David Olsson 01 jul 2002 18:07 |
Författare:
David Olsson
Publicerad: 01 jul 2002 18:07
Ingen faktatext angiven föreslå
Litteratur, &, Poesi, Prosa, Litteratur & Poesi, Prosa, chefen, hade, porrbilder, datorn, format, c | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå