Älgskit och tyskar

Hur många av oss har inte lett föraktfullt när vi stött på den här kombinationen i vårt land? För att inte tala om tyskarnas odelade förtjusning för vägskyltarna "Varning för älg".

De ger sig till och med ut i naturen ledsagade av någon inhemsk affärsman för att spana efter det stora djuret, älgsafari kallas det visst. Fast vi svenskar, vi är väl inte mer än människor vi heller. Kanske har ni liksom jag under en skogspromenad tveksamt stannat framför resterna av älgens senaste middag och allvarligt funderat på om man skulle ta upp dem och sälja dem vidare. Tyskarna köper älgskit för att ha i öronen, har man hört. Pengar har de som skit, förlåt gräs också. Alla bensinmackar fyller sina diskar med älgsymboler till sommaren, förtjusta väller tyskarna in och köper upp hela lagret. Det har jag sett med egna ögon. En burk älgskit kostar minst 50 kronor!

Nu är det inte bara älg och älgskit tyskarna är intresserade av. Kan ni tänka er att de faktiskt köper upp varenda stuga som finns i Småland! Bara den ligger tillräckligt långt ifrån samhällena och så pass nära en sjö att man kan skymta den genom tallarna. Fastighetsmäklarna gnuggar sina händer så fort en tysk kommer innanför dörren, de letar omedelbart fram de "osäljbara" objekten. Något ruckel långt bort från ära och redlighet, som stått tomt de senaste fem åren. Tyskarna halar fram sin stinna plånbok och mäklaren håvar in en fet provision. Visst får tyskarna arbeta hårt för att få stugan i ordning, men något ska de väl göra när de invaderar vårt vackra land.

Och vad säger vi svenskar om detta. Precis det jag redan sagt och lite till. Vi skakar på huvudena, muttrar och förbannar dessa framfusiga människor som kommer åkandes med minst fyra cyklar på taket och fullastad bil. Glor ilsket och avundsjukt på alla BMW och Mercedes som invaderar oss under sommarmånaderna. Flinar föraktfullt när tysken kommer fram och hälsar på bruten svenska.

Är vi inte stolta över att det finns människor från andra länder som faktiskt vill komma till Sverige? Om turisterna körde förbi Sverige och stannade i Norge istället, hur skulle det kännas? Ingen skulle få sälja älgskit, bensinmackarna skulle tjäna betydligt mindre och många restauranger skulle få slå igen. I stället för att föraktfullt vända dem ryggen borde vi välkomna dem med öppna armar och uppmana dem att ta med sig sina vänner hit. Vi borde visa dem våra smultronställen, bjuda in dem och visa oss från vår bästa sida. Tänk att det finns folk som vill semestra i Sverige, som uppskattar lite älgskit och som tycker att älgen, vårt stora, fantastiska djur, verkligen är, ja just det, fantastisk. Själva ser vi den väl mest som en trafikfara och funderar inte så mycket mer över djuret. Ja, annat än älgjägarna då förstås.

Att våra torp blir tyskägda ska vi vara glada över, ingen svensk vill ha dem. Skulle det inte finnas tyskar som vill köpa dem skulle många torp stå och förfalla helt. Tyskarna och andra kommer till vårt land för att det är vackert och för att de trivs här. De trivs med att ha tillgång till naturen utanför husknuten, att kunna fiska och höra fågelsång istället för bilar. En del tyskar gör sig också besväret att lära sig tala svenska. Ärans och hjältarnas språk! Det om något borde få oss att vakna till och förstå hur mycket de tycker om vårt land. Istället blir vi förbannade och irriterade!

Visst finns det väl otrevliga och framfusiga tyskar, men det finns otrevliga och framfusiga svenskar också. Varför dra alla över en kam? Det är vi duktiga på i Sverige.

Detta gäller naturligtvis inte bara tyskar, det finns faktiskt andra som också gärna semestrar i Sverige. Danskar, holländare med flera, med flera.

Nästa gång jag träffar en tysk familj på semester i Sverige kan jag lova er att jag i alla fall kommer att bemöta dem med vänlighet och glädje. Kanske har jag också lyckats plocka lite älgskit och kan sälja det till dem för det facila priset av 65 svenska kronor.

Av Ingela Rosén 01 jul 2002 15:45