Sverige är ett fritt land, javisst.
Sverige är ett välfärdsland, tveksamt.
Sverige är valfrihetens land, nej inte alls i den utsträckning som det har varit.
Jag tänker främst på tre saker som har oerhört stor betydelse för vårt avlånga land; vård, omsorg och barn.
Till exempel om du vill ha en tid hos läkaren. För det första så är det nästan omöjligt att komma fram på telefonen men när du har försökt tillräckligt länge så kommer du åtminstone fram, men du får ändå vänta väldigt länge innan du får tala med någon. "Det är snart din tur, var god vänta" hör man otaliga gånger i luren.
När du då äntligen kommer fram, ja då får du prata med en sköterska som bedömer att du inte behöver få en läkartid för ditt läge är inte akut. Är det riktigt klokt eller? En sköterska som bedömer ditt sjukdomstillstånd per telefon dessutom! Börjar du då att argumentera och ifrågasätta då får du beskedet att kontakta en privatläkare.
Är detta valfrihet och välfärd?
Tänk också på barnomsorgen, de som vill ha möjligheten att låta en dagmamma ta hand om barnen istället för att lämna de i en inte alltför stor lokal bland 30 andra barn. Vad har de för möjligheter, inga alls nu när så många dagmammor är uppsagda. Då blir ju föräldrarna ändå tvungna att välja dagis.
Är detta valfrihet?
Samma sak med äldreomsorgen, de gamla goa människor som har strävat hårt mot hårda förhållanden, fattigdom, och andra svårigheter, och som dessutom har hjälpt till att bygga vårt välfärdssamhälle de blir nästan straffade idag när de inte kan ta hand om sig själva längre.
De får ligga och kissa och bajsa ner sig i blöjan många gånger för att det inte alltid finns tillräckligt med personal, de som inte kan ta sig något att dricka får ibland vänta väldigt länge på att någon hjälper dem för att det inte alltid finns tillräckligt med personal. Städning får personalen många gånger hoppa över därför att det inte alltid finns tillräckligt med personal. Det finns många saker som personalen många gånger får hoppa över för att det inte alltid finns tillräckligt med personal.
Trots att personalen skriker sig hesa för att få hjälp ifrån politikerna så får de bara svaret; tyvärr det finns inte mer pengar, ni får prioritera.
Jaha, vad skall personalen prioritera, att de gamla får komma upp ur sängen före lunch eller att de gamla får frukost. Att de får byta blöja eller att de får rena kläder. Att de får städat eller att de får handlat nödvändiga saker såsom hygienartiklar, tidningar, och lite godis.
Vad skulle du välja mellan att byta blöja eller få rena kläder som inte luktar kiss och har kaffefläckar på sig?
Är detta valfrihet och välfärd!?
Av Carita Sundberg 17 jun 2002 18:07 |
Författare:
Carita Sundberg
Publicerad: 17 jun 2002 18:07
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå