Att ta studenten mitt under kriget

Jag skall berätta lite om hur det gick till för ungefär 60 år sedan då jag själv tog studenten. På 40-talet fanns det särskilda skolor för flickor och pojkar och det var vanligare att pojkar tog studenten. Blandklasser fanns ej. Alla började studera i folkskolan och när man gått 3 år hade man möjlighet att fortsätta sina studier i något läroverk. Man fick göra skriftliga prov som gemensamma för alla sökande. Enbart ett mindre antal sökande antogs. Från min egen klass i folkskolan var det bara jag, en annan pojke och en flicka som kom in.

När det var vår tur att bli studenter var det krig i Europa vilket naturligtvis la sordin på stämningen. Men när våren kom och det var tid för examen kunde inget stoppa glädjen över att en lång studietid snart var över med studentexamen som avslutning. Man hade under sista året i läroverket haft många provskrivningar i skilda ämnen, vilka låg till grund för slutbetyget och om man skulle bli godkänd eller ej. På examensdagen hölls muntliga förhör i närvaro av särskilda examinister.

På skolgården hade vänner och bekanta redan börjat samlas för att hylla de nybakade studenterna. På 40-talet fanns nästan inga bilar på grund av kriget och det var förbjudet att köra bil utan särskilt tillstånd. Men ställde därför upp med lövade hästvagnar, cyklar och kärror av olika slag som skulle hämta studenterna till en trevlig avslutningsfest och man sjöng samma studentsånger då som nu. På min skola i Malmö hade vi redan hälsat våren välkommen den 1 maj då man samlats på skolgården tillsammans med brandkårens orkester och tågat genom stan ut till Slottsparken. Där drack man kaffe, höll tal till kvinnan och sjöng lovsånger till våren och sommaren.

Själva studentexamen och de glada festerna som följde var höjdpunkten på en lång och jobbig studietid som man aldrig glömmer och man har nog aldrig varit så allmänbildad som man är man tar studentexamen. Sen blir det specialutbildning för det yrke man väljer och det mesta annat man en gång med möda lärt sig försvinner i glömska.

Av Knut Lindgren 23 maj 2002 11:06