Huvuddragen i personuppgiftslagen

Jag tänker informera om huvuddragen i personuppgiftslagen som förkortas PUL.

Fakta om personuppgiftslagen

* Lagen trädde i kraft den 24 oktober 1998 och ersatte 1973 års datalag. En väsentlig ändring som gjorts är att PUL inte gör skillnad på löpande text och register när det gäller personuppgifter. I den gamla datalagen tilläts namn i löpande text men inte i registerform.

* I januari 2000 blev PUL uppmjukad. Till skillnad mot tidigare blev det tillåtet att sprida harmlösa personuppgifter på internet utan att först inhämtat samtycke från berörda personer. Lagändringen innehöll dock en brasklapp. Det finns ett principiellt förbud mot överföring av personuppgifter till tredje land, det vill säga länder utanför EU. Uppgifter får bara spridas till länder med "adekvat skyddsnivå", hit räknas till exempel inte länder i Afrika och Asien. Myndigheterna har därför stora möjligheter att ingripa eftersom internet når hela jorden.

Ej längre tillåtet

Det är numera förbjudet att på en hemsida presentera anställda på ett företag, i datalagens mening räknas det till personregister.
Hösten 1998 gör konfirmandledaren Bodil Lindqvist en skämtsam hemsida om sin egen kyrkliga församling i Småland. Hon skriver bland annat på hemsidan att kyrkvaktmästaren Marinette trillat ner från en stege och skadat foten. Webbplatsen utgjorde ett personregister i datalagens mening och Bodil Lindqvist dömdes av Eksjö tingsrätt till 4 000 kronor i böter för brott mot PUL. Bodil Lindqvist ansågs ha gett global spridning åt en känslig personuppgift om hälsa.

Undantag mot PUL görs för hemsidor med uteslutande journalistiska, litterära och konstnärliga ändamål. Bodil Lindqvist ville att hemsidan skulle klassas som konst och litteratur men Datainspektionen ansåg att den konstnärliga kvaliteten var för låg.

Att lista upp enskilda firmor är inte tillåtet. Myndigheter jämställer uppgifter om enskilda firmor med personuppgifter. Föreningen Eliminera pälsindustrin hade listat upp namn och adresser på enskilda firmor inom pälsdjursbranschen. Datainspektionen bedömde listan som ett olagligt personregister.

PUL förbjuder alla former av utpekanden, oavsett om uppgifterna är riktiga eller ej. Man får inte säga att någon ägnar sig åt ekonomiska oegentligheter eller omnämna någon som brutit mot en klubbs etiska regler, inte heller offentliggöra en spelare som prickats av den egna disciplinnämnden eller publicera namn på en åtalad. Enligt PUL är det inte tillåtet för andra än myndigheter att behandla en uppgift om att någon har eller kan ha begått ett brott.

Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet publicerade namnet på en person som åtalats för grovt rån och även på ett vittne som var nära släkt med den åtalade. Publiceringen var en övningsuppgift för blivande jurister i ämnet straffprocess. Datainspektionen ansåg att fakulteten handlat i strid med PUL. De ansvariga slapp påföljder då de på eget initiativ tog bort uppgifterna.

Enligt PUL är det förbjudet att publicera offentliga dokument som till exempel handlingar kring en tvist. En förälder publicerade handlingar kring en vårdnadstvist. Alla namn utom förälderns eget var anonymiserat. Datainspektionen ansåg att mannen indirekt avslöjat sin förra frus identitet genom att offentliggöra sitt eget namn. Hemsidan innehöll även delar av diarienummer vilket indirekt pekar ut övriga i tvisten. Datainspektionens generaldirektören Ulf Widebäck ville att mannen skulle åtalas för brott mot PUL men åklagaren kom fram till att sidan inte skulle omfattas av PUL utan av datalagen, eftersom sidan tillkommit före den 24 oktober 1998 då personuppgiftslagen trädde i kraft. Förklaringen till denna dom är att i januari 2000 blev PUL uppmjukad. Den gamla datalagen gällde pararellt fram till oktober 2001 för de hemsidor som tillkommit innan PUL trädde i kraft 1998.

Svenska Kennelklubben publicerade sina protokoll på nätet för att snabbt ge medlemmarna information. I ett av protokollen omnämndes en person som brutit mot klubbens etiska regler. Datainspektioner krävde att klubben omedelbart tog bort uppgifterna. Datainspektionen reagerade även mot innehållet i Skånes Basketsbollsdistrikts protokoll som offentliggjorde en spelare som prickats av den egna disciplinnämnden.

Vad är skillnaden mellan vanliga webbplatser och grundlagskyddade?

Länsrätten i Stockholm har slagit fast att alla tidningar, oavsett ägare, ska åtnjuta samma grundlagsskydd, förutsatt att en ansvarig utgivare registrerats för såväl den tryckta tidningen som dess webbplats.

Nättidningar är grundlagsskyddade och har rätt att publicera namn och personuppgifter på Internet. Villkoret är att det ska ha betydelse för samhällsdebatten och kritik mot namngivna personer ska gälla deras yrkesutövning. Till exempel faller kritik och debatt kring händelserna i Göteborg inom denna ram enligt Datainspektionen. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet publicerade namn på de demonstranter som i tingsrätten funnits skyldiga till upplopp. Nättidningen Yelah.net hade möjlighet att publicera namn på de 120 poliserna som anklagas för tjänstefel men de avstod från så kallad pöbeljournalistik. De ansåg att publiceringen av namnen inte hade något som helst allmänintresse oavsett om det rör sig om demonstranter eller poliser.

Fotografier kräver medgivande innan publicering

Foton betraktas normalt som personuppgifter även om inga namn nämns. Det ska man tänka på om man vill publicera en skolkatalog på nätet. Man måste innan inhämtat samtycke från alla. Våren 1999 gjorde en gymnasist ett specialarbete där hon bland annat publicerade en skolkatalog med namn och bild på eleverna. Särskilt allvarligt såg Datainspektionen på att en elev med skyddad identitet avslöjats på hemsidan.

Vad man får göra på en hemsida

Opinionsbildning räknas som journalistik. Det är tillåtet att publicera listor över olika offentliga personer och kritisera desamma i sin yrkesutövning. Man kan alltså kritisera politiker, bankdirektörer, polischefer och andra offentliga aktörer förutsatt att kritiken handlar om deras yrkesutövning inte deras privatliv.

En man vid namn Börje Ramsbro gjorde en hemsida där han kritiserade några namngivna finansmän för att "totalt ha misslyckats med sina uppdrag". Han publicerade även en elektronisk skampåle med ett 70-tal namngivna bankdirektörer och andra offentliga personer. Högsta domstolen friade Ramsbros sida med motiveringen att hemsidan "anses ligga väl inom ramen för ett journalistiskt ändamål att informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten". Högsta domstolen betonar att det inte är domstolens sak att göra en kvalitetsbedömning av sidan. Inte heller av sakuppgifterna, de kan i stället prövas i ett vanligt förtalsmål. Högsta domstolen slog fast att offentliga personer som bankdirektörer och politiker måste tåla kritik i sin yrkesroll även om de framförs på privata hemsidor på nätet.

Högsta domstolens dom den 12 juni 2001 har stor principiell betydelse för alla svenska hemsidor. Begreppet "journalistiskt ändamål" måste hädanefter tolkas generösare än tidigare. Undantaget skall inte bara gälla journalister och grundlagsskyddade medier, utan vanliga medborgare som vill framföra kritik mot namngivna makthavare. När det gäller bilder och uppgifter om demonstranter är det mer tveksamt eftersom demonstranter i regel är privatpersoner, men på grundlagskyddade massmediers hemsidor kan bilder på demonstranter publiceras.

Elektronisk post: Kommunikation av e-post har som regel fallit utanför lagens tillämningsområde eftersom ADB-behandling inte är att informationsbehandla personuppgifter utan överföra meddelandet.

Chatt: Tidigare var bedömningen att den som chattar på nätet normalt inte träffas av denna lags regler. Enligt Datainspektionens praxis uppstår som regel inget personregister genom uppgifter på en elektronisk anslagstavla där var och en, eller en grupp användare, kan tillföra meddelande och läsa andras meddelande. Men efter den fällande domen mot Aftonbladets chattsida på nätet kan en förändring vara på gång. Fyra rasistiska debattinlägg slank av misstag igenom kontrollen och blev publicerade. Den ansvarige utgivaren för Aftonbladet.se, Kalle Jungkvist, dömdes av Stockholms tingsrätt, mars 2002, för hets mot folkgrupp.

Harmlösa personuppgifter får offentliggöras om det uppenbart saknas risk för kränkning utan att utpekade personer behöver tillfrågas, förutsättningen är att syftet är information eller kommunikation och att texten framställs för sådant ändamål. Däremot råder fortsatt förbud att sprida känsliga personuppgifter. Hit räknas personers politiska eller religiösa uppfattning samt etnisk bakgrund och uppgifter om begångna brott.

PUL gäller bara fysiska personer, inte aktiebolag så det är tillåtet att kritisera företag och skolor. En kund som känt sig lurad när han köpt dykarutrustning publicerade på sin hemsida sin erfarenhet av en svensk dykarskola. En privatperson anmälde sidan till Datainspektionen. "Får man verkligen förtala någon på detta sätt" undrade anmälaren. Datainspektionen avskrev ärendet då "De svenska integritetsskyddslagstiftningarna skyddar endast fysiska personer, inte aktiebolag".

Tillåtet

Sammanfattningsvis kan man säga man får utöva kritik på en hemsida bara sidan är journalistisk och behandlar samhällsfrågor. Kritiken ska gälla personer i deras yrkesutövning, inte i privatlivet.

Vill ni veta mer om PUL eller läsa hela domar kan ni gå in på pul.nu och på Datainspektionens hemsida.

Jag har själv gjort en hemsida, om någon vill titta på den är adressen:
Länk: medlem.spray.se

Av Anki Lundberg 21 maj 2002 09:22