sourze.se

Sökaren: S t r i n d b e r g

Han hittade nog aldrig svaret.

Strindberg har förundrat många människor, under sin tid och även fortfarande idag förundras vi av denne konturerade, näst intill mystiske man. Särskilt hans politiska åsikter och andra åsikter i övrigt, var mystiska. Han var en vanlig socialdemokrat ena dagen, den andra anarkist, som hans vän Nietzsche även var. Strindberg var mycket influerad av denne tysk under åren 1869-92 samt av Rosseau och Schopenauer. Efter hans psykiska och religiösa kris under Infernokrisen förändrades Strindberg. Han påverkades av Emanuel Swedenborg, som var en mystiker på 1700-talet. Strindberg började använda alkemi, som folk på medeltiden gjorde, är numera mer känt som satanismens sysslor.

Strindberg var alltså kristen innan Infernokrisen.
Socialdemokrat också. 1896 blev han "kristen". Så kristen att han dog med bibeln i hans hand när han dog 1912. Det har gjort att vissa kristna beundrar honom. Men han var satanist också. Han var hanförd av Swedenborgs ockulta ideer. Han har också läst "diabologi", läran om djävulen under 1870-talet. Han var så bevandrad i ämnet så att han fick skriva om ämnet i Nordisk Familjebok 1880.

Kvinnotyckare eller hatare?

Han tyckte att kvinnorna skulle ha en värdig plats i samhället, och han skrev för kvinnorna i samhället i flera artiklar i tidningar.

Men så hände det. Den upslitande skilsmässan mellan honom och Frida Uhl förändrade Strindbergs syn på kvinnor samtidigt som han läste Nietzsche, som såg förhållandet mellan man och kvinna som en kamp. Strindberg kom emellertid att tycka att Nietzsche hade rätt och han var inom kort Europas mest omtalade kvinnohatare, han skrev artiklar som både upprörde och tillfredställde folk. Han skrev bland annat:

"Finns det nån så elak, småaktig, lumpen, hård hjärtlös som kvinnan?"

Han gifte om sig ändå, med Harriet Bosse, och föder dottern Anne-Marie 1902, de separerade året efter. Han fick även fyra tidigare barn, varav tre med Sofia von Essen, som var hans första fru.

Efter Infernokrisen

Han var mer inspirerad av Swedenborg men också Goethe, Shakespeare och även Beethoven, efter Infernokrisen.
Men hans politiska åsikter? Ja, han var en uttalad socialdemokrat, med vissa vänstersvängar OCH högersvängar. Han var med i Nya Tempelriddarorden, från 1900 fram till hans död. Tempelriddarorden leddes av den ondskefulle Dr. Jörg Lanz von Liefenfels, som träffade Strindberg i Wien. Strindberg hade uttalat sig negativt om judar tidigare, så tidigt som tjugo år tidigare. Han blev ännu mer övertygad när han träffade Liefenfals, och gick med i ordensällskapet och brevväxlade med Liefenfals. I samma sällskap var ingen mindre än självaste Adolf Hitler medlem i!! Han var med i sällskapet ungefär 1910, och Strindberg var med fram till sin död 1912. Han prenumerade på Ostara, som var deras tidning. Han skrev ganska ofta inlägg i tidningen. Till exempel:

"Jag är kristen! Det jag är: jag är adelsman, jag är överklass, jag är vaccinerad, jag har gjort min värnplikt, är medborgare och myndig: jag är en vit man, jag har rent prästbetyg, jag är Übermensch!!! Övermänsklig"

Nu kommer vi tillbaka till Nietzsche, som hade påverkat Strindberg, och räknar upp olika saker de har gemensamt;
· Både hatade kvinnor av olika skäl
· Bägge angrep press- och tryckfriheten
· Bägge hatade teknik och vetenskap
· Bägge var extrema Tysklandshatare, de hatade den tyska tradition som Beethoven, Schiller, bröderna Humbolt bland andra representerade. Denna idé delade de även med Adolf Hitler, som i realiteten hatade allt tyskt som inte var ondskefullt eller fult.

Miljöpartisten Strindberg

Han var även en av de första "miljöpartisterna", genom att han skrev i juni 1881:

"Jag tror endast på dumhetens och utbildningens gissel och på återfödelse genom att återvända till naturen - förbjuda städer - bryta upp staten i små socknar."

Med andra ord samma miljöpolitiska program som Kambodjas diktator Pol Pot som utrotade miljontals människor i sitt krig mot de "hemska städerna"...

Ångbåtar, järnvägar, kompasser och annan teknologi ansåg Strindberg vara styggelser - en gång blev han till och med så arg så att han dömde ut hela 1800-talet på grund av användningen av ångkraften! Han skrev då att man hade "upptäckt att alla jordens skogar och stenkolgruvor skola vara uppbrända inom en icke avlägsen tid om ångmaskinerna får fortfara."

Känns det igen från dagens samhälle?

Nu ska jag räkna upp de olika politiska åsikter som poppat upp här:
· Antisemitisk högerextremitisk
· Socialdemokrat
· Radikal vänster
· Miljöpartist
· Kvinnopolitik
· Satanist
· Kristen
bland annat.

Saker som han debatterade/kritiserade flitigt i:
· Religion
· Jämställdhet
· Samhället
· Rasfrågor
· Miljö
· Astronomi
bland annat.

Så en entydig bild av honom och hans åsikter går inte att få fram, även om man kan skönja en viss stabilitet i socialdemokratin; även den blev hårt ansatt av Strindberg. Han gjorde inte som de flesta människor än idag gör; röstar på samma parti hela livet. Han var en sökare som sökte och sökte. Han sökte i både svart och vitt, kan man nog lugnt säga. Som många andra författare funderade Strindberg mycket kring livet och runt om kring. Hans psykiska och religiösa problem och äktenskapliga oegentligheter bidrog även till att han skrev starkt kritiserade mot dessa områden. Han var nog en förfigur för nazismen; även om jag inte vet om han hade hängt med på idén om Förintelsen, men han bidrog till att judehatet bredde ut sig i Europa, och på grund av det har jag förlorat min respekt för August Strindberg som människa, men som skribent är han jätteskicklig. En man med en tuff barndom och som gjorde en klassresa, då är det klart att man söker sanningen. Och den resan började 1849 och slutade 1912, och resulterade i cirka 120 verk, varav mer än 60 dramer, liksom självbiografiska verk, romaner, noveller, dikter, essäer, vetenskapliga eller populärvetenskapliga arbeten i ämnen som historia, kulturhistoria och språkvetenskap. Men om Strindberg fick sin sanning han sökt - vet varken du eller jag.
____________________________________________________
"Livet är så rysligt fult, vi människor så avgrundsaktigt onda... Uppfostran och bildning tyckes vara masker på djuret, och dygden förställning. Det högsta vi komma till är att dölja uselheten."
Strindberg 3 september 1904


Om författaren

Författare:
Tomas Lagergren

Om artikeln

Publicerad: 07 maj 2002 14:29

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: