Själslig rening
Så här kan det kännas ibland, tycker jag.
Själslig rening
Vi kände doften av Grekland
Agistri, min finaste
korall En båt och där låg teatern
Jag hörde ingen
nål som föll, men
jag kunde höra
teaterns vilja
Där vid Epidaurus
kullar, där
också oliver växer och
statyer som noterar att
du finns främling.
Glöm oss aldrig, skriker de tyst
Vi levde här en gång
Gläd dig åt solnedgången.
Spelet kan börja!
Av  Thomas Uhlan 19 mar 2002 14:55 |
Om författaren
Författare:
Thomas Uhlan
Om artikeln
Publicerad: 19 mar 2002 14:55
Fakta
Ingen faktatext angiven föreslå
Nyckelord
Plats
Artikeln är inte placerad. föreslå