Ramallah ockuperat

Radionyheterna i morse berättade att det vi sedan länge fruktat nu hade skett. Under natten ockuperade israeliska armén Ramallah. Efter ett antal telefonsamtal till vänner och bekanta började bilden av vad som hänt att klarna:

Vid två-tiden i morse rullade tanks och andra fordon in, täckta av lågt flygande helikoptrar. De mötte inget större motstånd. Ändå hördes skottlossning under natten och några kraftiga explosioner tidigt på morgonen. På vår gata körde tanksen över flera bilar. Under morgonen omringade de lutherska skolan och kyrkan intill. Snart var backen ner mot centrala Ramallah uppbruten. Även många andra gator har förstörts och stora grushögar stoppar all trafik. Flera av våra vänner i församlingen berättade att de har tanks precis utanför grinden. Det är utegångsförbud i hela stan.

Enligt uppgifter nu på eftermiddagen har minst tre personer dödats och ett tiotal skadats. De flesta av dess är civila. Endast en ambulans tillåts att köra, vilket betyder att många skadade inte får vård. Soldaterna har ockuperat ett antal hus runt om i stan. Familjerna i huset har tvingats in i ett rum, medan armén etablerat sig i resten av byggnaden.

Under förmiddagen fick jag besked om att vårt hyreshus i Ramallah också ockuperats, vilket i så fall förklarar varför ingen av våra grannar har gått att nå per telefon. Enligt uppgift har alla familjer förts in i en och samma lägenhet, medan soldaterna har tagit över resten av huset. Om de brutit sig in i vår lägenhet vet vi inte. En stund senare berättade någon annan att det inte var vårt hus utan det intill som tagits över. I skrivande stund är det inte möjligt att få fram mer exakta uppgifter om vad som hänt där.

Också den anglikanska kyrkans skola har ockuperats och krypskyttar har intagit position på taket. Man har också trängt sig in i sjukhuset för att söka misstänkta bland de sjuka och sårade. Stora delar av stan är utan ström. Ett par flyktingläger i stan har inringats. Under eftermiddagen har det tidvis varit kraftig skottlossning i närheten av dessa och i området vid ett sjukhus inte så långt från vårt hus.

Vid femtiden fick jag besked att tanksen nu dragit sig tillbaka från delar av staden och att situationen lugnat sig något. Vid sex-tiden berättar en god vän som bor ett stenkast från oss att man inte alls har dragit sig tillbaka. Tvärtom hör hon att det är full aktion med skottlossning och tanks på gatan utanför hennes hus.

Under eftermiddagen har Israels ÖB meddelat att mer återstår att göra i Ramallah, och att man avser att fortsätta - och även utöka - de operationer som man påbörjat...

Även Betlehem är ockuperat sedan tidigt i fredags morse. Inte heller där har tanksen och helikoptrarna mött något särskilt motstånd. En mängd byggander och hem har förstörts i nattliga F-16 attacker och i eldgivning från stridsvagnar. Många personer har dödats och skadats. Några av flyktinglägren har sökts igenom hus för hus. Skolorna är stängda. Utegångsförbud råder i stora delar av Betlehemsområdet

Lutherska kyrkans nybyggda skola i Betlehem ockuperades under lördagen. På kvällen lämnade soldaterna byggnaderna. I går, måndag, övertog de åter skolan. Idag på förmiddagen drog de sig tillbaka och lämnade en vandaliserad skola efter sig: sönderslagna fönster, dörrar och inredning, förstörd utrustning, genomsökta kontor, graffiti och märken efter kulor på väggarna. Dessutom hade man rivit ner och slagit sönder korset vid huvudentrén och ett fint mosaikkors in i ett av kontoren. Man undrar onekligen vad sådant beteende har med den så kallade jakten på terrorister att göra.

Vi agerar i självförsvar, säger Sharon. Livrädda palestinier som utsätts för arméns härjningar, vet inte om de skall skratta eller gråta när de hör honom. För dem är det den israeliska armén som står för terrorn, som drabbar oskyldiga civila, som inte har några möjligheter att värja sig mot övermakten. Troligen kommer dessa mycket kraftfulla israeliska operationer att fortsätta ytterligare några dagar. Därför blir jag kvar i Jerusalem ett tag. Från fredag eftermiddag är också Ingrid tillbaka här.

Av Ingrid och Gustaf Ödquist 13 mar 2002 09:22