Jag, en pedofil som vill adoptera

Tidigare har jag ryckt på axlarna och tänkt "jaja, jag kan ändå inte göra något". Men nu tänker jag inte hålla tyst.

Knut Jörgensen smyger in en koppling mellan homosexualitet och pedofili i sin text - med vilket syfte är oklart eftersom texten sedan går över till att handla om homosexuellt föräldraskap.

Först lite fakta:
Homosexualitet rör sig om samma sak som heterosexualitet. Kärlek, förälskelse, attraktion och sex mellan vuxna individer - skillnaden är bara vilket kön allt detta riktar sig mot. Det finns ingen seriös psykolog som anser hetero-, homo- eller bisexualitet vara missriktad.

Pedofili är inte en sexuell läggning utan en störning i den sexuella utvecklingen. Pedofiler har en vuxen sexualitet, som kan vara hetero-, homo- eller bisexuell, och kan ha ett fungerande sexliv med vuxna individer, men dras samtidigt till barn av anledningar experterna inte är helt på det klara med. En pedofil som förgriper sig på pojkar är i de flesta fall heterosexuell i sin vuxna sexualitet. Det finns alltså en skillnad på den vuxna sexualiteten och den störning som orsakar pedofili.

Att dra kopplingar eller paralleller mellan pedofili och homosexualitet är således lika begåvat som att säga att heterosexuella är nekrofiler.

Vidare skriver Jörgensen "Finns det något barn som vill bli uppfostrat med fjolliga attityder och bli mobbad för att deras låttsasföräldrar är homosexuella?"

Detta uttalande är inte bara kränkande mot de homosexuella som inte tycker om att bli kallade "fjolliga", det är också kränkande för de 40 000-80 000 barn som idag lever med mist en homo- eller bisexuell förälder. Dessa barn har kommit till genom tidigare heterosexuella förhållanden, insemination och i sällsynta fall singeladoption. Flera av dessa barn har varit föremål för djupintervjuder inför den stora utredning om homoadoption som blev klar för något år sedan. Denna utredning slår fast att barn till homosexuella:

- inte får problem med sin könsidentitet i större utsträckning än barn i allmänhet
- inte är olyckliga eller deprimerade i större utsträckning än barn i allmänhet
- inte blir homo-, hetero- eller bisexuella i större utsträckning än samhället i övrigt
- inte löper större risk att bli mobbade än barn till heterosexuella, förutsatt att föräldrarna lever öppet med sin relation

Faktum är att den enda skillnad som kunde påvisas mellan barn som har haft minst en homo- eller bisexuell förälder och barn i övrigt är att de förstnämnda har större tolerans mot minoriteter i samhället. Hela utredningen finns att hämta på närmaste bibliotek eller på www.homoadoption.nu

Jag diskuterar gärna homoadoptionens vara eller inte vara, men jag finner mig inte i att bli förknippad med pedofiler för att jag råkar bli kär i killar. Och jag finner mig inte i att fördomar publiceras oemotsagda, varken i Metro eller på Sourze.

Av Micke Kazarnowicz 31 jan 2002 16:51