sourze.se

Legalisera graffiti!

Graffiti är en snabbt växande del av samhället. Trots det finns det många som vill stoppa det.

Graffitin är en del av den kultur som kallas hiphop, som börjar få allt starkare fäste här i landet. Den kultur som kallas hiphop består av fyra delar, eller de fyra elementen som de också kallas:

.Rap
·DJ-ing
·Breakdance
·Graffiti

En person som målar graffiti kan kallas graffare, målare med mera. Graffitin inom hiphop brukar också kallas för TTP-graffiti. Det kommer från Tag, Throw-up och Piece: oTag - en signatur som varenda graffare har. När man gjort en riktigt bra piece måste man signera den med sin tag täg, så att alla som ser den vet vem som har gjort den. Dessa brukar även målas lite överallt för att visa att målaren i fråga har varit där. Dessa är vad jag antar ses av de flesta som klotter.

oThrow-Up - en stor målning som gjorts hastigt. Ofta så målar man konturerna och fyller i med endast en annan färg. Oftast improviserad.

oPiece - förkortning av masterpiece, alltså ett mästerverk. Den brukar oftast ligga mycket arbete bakom. Oftast en noga framarbetad skiss som senare blir utmålad på en vägg. Här används mer färger.

I vilken stad man än är i så kan man se den. Ju större staden är ju mer finns det. Vissa kallar det klotter, men allt eftersom tiden går börjar fler och fler människor se graffitin som jag personligen tycker att det är - en konstart. Inom alla fyra elementen är improvisationen ett lika viktigt moment som den planerade delen.

Hiphopkulturen fick sitt första fäste i stadsdelen Bronx, New York, USA i början på 70-talet, som alternativ till allt våld som fanns där. Det kunde stå två rappare och improvisera eller freestyla som det också kallas. Sen fick publiken avgöra vem som "vann". Samma sak gäller med att två DJs eller två breakare som battlar mot varandra. Battle är när man "tävlar" man mot man eller flera stycken mot varandra och publiken avgör det hela. Även inom graffitin fungerar det så att den som gör snyggast målning får störst respekt. Så grundtanken bakom hiphop handlar mest om respekt för den som är bättre och en vilja att vara bäst, utan att använda våld.

Åter tillbaka till graffitin. Graffitin skiljer sig lite från de andra tre på ett utmärkande sätt, det är nämligen mestadels olagligt. I vissa städer som till exempel Lund har de så kallad nolltolerans mot graffiti. Det innebär att ingen graffiti överhuvudtaget godtas av polisen. Och att det kan finnas en saneringspatrull som kan bestå till en viss del av graffare som tagits av polisen, som på så sätt utövar samhällstjänst.

På Internetsidan www.hiphoporama.net som är en sida om hiphop i Lund har de intervjuat Staffan Jacobson som är fil. dr., konstvetare och ungdomsforskare. På frågan om nolltoleransen svarar han "Den har misslyckats på alla sätt man kan komma på, även om politikerna för skams skull måste hävda något annat. Klottret har under nolltoleransen inte minskat utan ökat; utan nolltoleranskampanjen skulle nivån ha varit konstant". Han påpekar även att spänningarna hade varit mindre.

En del av nolltoleransen innebär att de inte vill ha några lagliga väggar. På frågan om vad hon tycker om legala väggar svarar Christine Jönsson, ordförande i Lunds kommunstyrelse "Tveksam då det inte förhindrar klottret enligt min uppfattning. Jag anser att väggar upplåtna för tillfällig graffiti är tveksamt". Samtidigt svarar Staffan Jacobsson att det finns bevis på att legala väggar, graffitiskolor och utställningsverksamhet i bland annat Göteborg har gett mycket bra resultat.

Det går att dra en parallell till datorvärlden när det sitter en så kallad hacker och försöker ta sig in i till exempel FBIs datorer och skriva en signatur, av den enda anledningen att det är olagligt. Men om det finns legala väggar som är lätta att komma åt för allmänheten så behöver inte graffarna riskera fängelse för att få skriva sin tag eller måla sin piece på en vägg. Så nu tycker jag det är upp till allmänheten att bestämma hur de vill ha det. Att alla som vill får måla på legala väggar uppsatta av staten, eller att de som vill fortsätter och tar upp onödig plats i de redan överfulla fängelserna. Så jag säger det igen - legalisera graffitin!

PS. Jag måste bara rekommendera den låten som ger bäst återblick över 2001 och den tid vi lever i nu, "Bröd och skådespel" med Sedlighetsroteln. Jag är övertygad om att när jag sätter på den skivan om 50 år kommer jag precis minnas denna tid som om det vore igår. Och jag vill även säga att jag inte målar graffiti själv. DS.


Om författaren

Författare:
Marcus Ivarsson

Om artikeln

Publicerad: 11 jan 2002 09:50

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: