Jag ger mig. Ni vann!

Den svenska boligiseringsbohämerna har flyttat till Stockholm.

Det tog inte lång tid innan de fick en majoritet i stadshuset och fiender i riksdagen.

Med det följde även samarbetssvårigheter av en praktisk fusion av två drakoniska system.

Löser du korsord?
"Stockholmstrafik, lodrätt 8 bokstäver."

L
O
B
O
T
O
M
I

Stockholm har utan omsvep en av Europas hårdaste bilpolitik. Denna har är framprovocerad av att det från första början finns ett demokratiskt motstånd mot bilar, stockholmspartister samt enskilda vänsterindivider
inom stadshuset som är FNL-lakejer förklädda till politiker. Som epitetet antyder så tillämpar man alltså gerillataktik.

Man kan inte helt sonika förbjuda bilar hur gärna man än vill. Det är för barrokt.

Alltså vill man med små störande åtgärder störa ut fienden från staden. Ökade cykelbanor, avspärrade gator, skärpta parkeringsförbud.
Detta högförräderi mot sin egen urbanism har man i åratal fått uthärda men det har aldrig varit så illa som det är nu.

Det var när bolagiseringsbohemerna och andra lantisagenter kom till Staden som vi kom askan ur elden.

Dessa nystockholmska, urbana quislingar tog helt enkelt makten och under den heliga lönsamheten så bolagiserades det ena efter det andra med demokratisk hjälp av Stockholmspartiet.

Ett bra exempel på detta är den cykelbana som nu - i bästa maoistiska, Peking style - dragits genom Hornsgatan för att "skapa en lite folkligare atmosfär".

Till följd att bilköerna nu är längre och avgaserna ökar.
Rakt i fejset på alla cyklande atmosfär-statister som även tvingas stanna för att bevittna lastbilar som lastar av.

Man kan kortfattat säga att det var när denna gerillataktik
kom i händerna på borgerlig majoritet som det
kurskade ur med råge.

Rekordet i dålig bilpolitik och bolagisering är nu dock taget:

Den 8/8 körde jag i ilfart upp till Södersjukhuset efter att ha blivit matförgiftad av en annan lantisagent.
Väl framme vid akuten så fanns ingen parkering.
Inte en endaste.
Utom 8 stycken breda, oanvända handikapp-rutor.


Med campyobacter kycklingbaktierier vridandes i tarmarna så kände jag mig handikappad och nödlandade på en av dessa.

När jag kommer till sans så lyckas jag flytta bilen till en säkrare ruta på Blekingegatan. En kompis fraktar sedan bort bilen och slänger upp p-boten bredvid den andra smygbeskattningen i form av en sjukhusräkning från den offentliga sjukvården.

Då ringer jag Stockholm Stads Parkering AB och undrar varför man har bötfällt mig.

"Därför att det var parkeringsförbud där och du saknade tillstånd."
"Bötfäller ni alla bilar?"
"Ja, dom som står felparkerade eller inte ha betalat."
"Men det fanns inga betalplatser och jag var rätt risig."
"Då får du skaffa fram bevis på att du verkligen har varit där."
"Bevis? Jag ringer ju nu."
"Vi måste ha det skriftligen."

Alltså: Detta är omvänd juridik.
Jo, jag skriver juridik för att det måste nämligen fram bevisföring efter utställande av dom/bot för att bevisa sin oskuld.

Inte tvärtom.

SSPAB kan inte räkna ut att chansen att någon tjuvparkerar vid Sös är rätt låg det finns ytterst lite bostäder omkring utan man låter de hel eller halv-tomma handikapp-parkeringarna agera björnfälla åt de byråkratekonomiska fångstarmarna. Att sedan ta betalt av anhöriga som besöker folk på sjukhus... ja du... jag vet inte.

Det omvända i detta ligger i att man bötfäller allt man kommer åt på nolltid och sedan får man helt sonika ansöka om nåd när p-boten är utställd och tickar vidare till inkasso med hot om anmärkning hos Fogden och med det evig, ekonomisk exkommunikation i allt från bolåning till bokshoppar. Kapitalism behöver inte tröga betalare.

Det här är ett resultat av blandekonomi.
Ett debilt, prehistoriskt, trögt och sossedesignat system som övervintrat och nu kommit i händerna på bolagiseringsbohemernas dyrkan av rationalitet och vinster.

För att få tag på denna bevisföring om detta och ett identiskt liknande fall vid SöS så har jag utan omsvep spenderat 2,5 timme att jaga rätt person.

Vid två tillfällen har man sagt att man skickat sjukjournalen. Men icke. I dag har jag spenderat ytterligare 1,5 timme och blivit runtskickad hos SJU olika personer som skickat mig vidare och runt med det vanliga mantrat "det är inte mitt bord".

Till sist får jag tag på en och då får jag reda på att man skall skriva till sin doktor. Alltså riktigt brev med frimärken, mjältbrand och allt vad det medför.

Om ni nu lider lite med mig i min Kafkaprocess, så maila gärna någon av de nyliberala tjommarna här på Sourze. Dom kommer minst lika mantra-artat svara att Södersjukhuset - som förmodligen är vårt mest kostnadsanpassade och "slimmade" sjukhus - behöver MER bolagisering och MER "marknadstänk".

Jag vet inte. Jag ger upp nu! Ni Vann!

Jag betalar de 900 spännen för de två böterna
och rättar in mig i ledet.

For now that is...

För jag dör hellre medans jag kör min dynamexpackade Saab rakt in i ett biltullsbygge för att starta hjulens Jiihad.
Jag skulle vilja försåtsminera varenda vindrutetorkare på varenda felparkerade bil för att inte prata om känslan att få lobotomera de ansvariga för detta och skicka ut om i vänsterfilen på E4 höjd Sätra i rusningstrafik och kraftig snedvind.

Av Stefan Holmqvist - SHQ 10 jan 2002 11:37