Det som Mikael Svensson okommenterat verkar dra ett starkt likhetstecken mellan är marknadsekonomi och den ekonomiska tillväxten. Marknadsekonomin går ungefär ut på att ju mer vi jobbar desto mer producerar vi och tjänar vi och desto mer kan vi konsumera. Visst är detta ekonomisk tillväxt, men det är knappast det enda sättet att skapa ekonomisk tillväxt, däremot ett av de sämsta eftersom ju mer man konsumerar och producerar desto mindre blir naturresurserna och desto mer förstör vi vår natur, luft ozonskikt och sådana grejer.
Marcus Priftis skrev faktisk aldrig att en ekonomisk tillväxt skulle vara ett hot för miljön. Han skrev den fria marknaden. Trots detta så drar Mikael Svensson likhetstecken mellan den fria marknaden och ekonomisk tillväxt rakt igenom hela artikeln och det är minst sagt vilseledande.
En ekonomisk tillväxt tror jag nog ingen är emot men det som folk däremot är emot är vägen till den ekonomiska tillväxten som vissa länder gått, framförallt västvärlden.
En väg där det i de flesta fall lönar sig att ta så lite hänsyn till miljön som möjligt. Bush och USA är ett praktexempel där en av Bushs förklaringar till varför han inte tänkte följa kyotoavtalet var för att USA inte hade råd. Det var för kostsamt. Likadant ser det ut överallt i samhället idag. Miljövänliga produkter och tankegångar finns i drivor, men används inte. Ett exempel är elbilar. De har funnits ganska länge nu och är väl kanske inte riktigt jämförbara prestandamässigt med bensinbilar ännu och är kanske dyrare att producera än bensinbilar. Varför har inte elbilarna kommit in på allvar på marknaden ännu? Måste vi vänta tills priset blir lägre än bensinbilar och prestandan är jämförbar? Hur länge dröjer det? Måste vi vänta på att himlen faller ner och talar om för oss att vi nog borde skaffat elbilar tidigare?
Där anser jag att man måste lösa det med statliga insatser och skatteregleringar som gynnar det miljövänliga alternativet, istället för att ta chansen att den fria marknaden förr eller senare fixar det av sig själv som man verkar tro på idag.
En konsumtions och produktionshysteri medför inte enbart att man urholkar jorden på vissa material, vi försurar sjöar, smutsar ner luft och natur med vårt överdrivna sätt att konsumera och producera saker. Visst kan man byta många material mot andra, men man kan inte byta en natur mot en annan, en luft mot en annan, ett ozonskikt mot ett annat.
Vi är hotade redan idag av katastrofer. Kanske inga enorma hot som är helt oundvikliga ännu, men vi blir raskt jagade av en snabbare bil bakom oss som Prifits skrev. Kyotoprotokollet innehöll bara en bråkdel av de saker som egentligen borde göras. Största bromsklossen och det som drog ner de ursprungliga kraven var främst ekonomiska faktorer. Anledningen till att USA inte skrev på avtalet var till stor del ekonomiska faktorer.
Själv undrar jag hur vi ska ha råd att reparera en miljökatastrof när vi säger att vi inte har råd att förebygga en miljökatastrof?
Det fungerar likadant småskaligt på den så kallade fria marknaden. Ett billigare alternativ eller vara är oftast det man väljer istället för en miljövänligare vara. Så ser verkligheten ut idag. Pengar går före miljö i många fall. En stor mängd statliga regleringar, beskattningar och skatteväxlingar behövs för att gynna de miljövänliga produkterna på marknaden. Den "fria" marknaden vill väl bli befriad från alla sådana regleringar och skatter?
För övrigt är alla dagens riksdagspartier för en marknadsekonomi och ekonomisk tillväxt. Men man kan låta dessa existera och växa på många olika sätt.
Av Tobias Jeppsson 05 jan 2002 15:25 |
Författare:
Tobias Jeppsson
Publicerad: 05 jan 2002 15:25
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå