Så nu vet ni, ni som följt mina tragglande steg mot arbetslivet, att jag inte längre är arbetslös. Nu vet ni att jag eldat upp den slitna frottémorgonrocken och de röda fleecetofflorna.
Jag har även bestämt mig för att strunta i alla måsten och borden och - bara vara. För nu har jag semester. Nu kan jag njuta av ledigheten. För snart, snart börjar jag jobba igen.
Jobbet som koordinator hade 150 sökande och stor annons i DN. Och jag, JAG fick det. Jag gick dit, var mig själv och blev uppringd några dagar senare då de berättade att jag var outstanding, att jag var den de ville ha. De brydde sig inte ens om att kalla fler till intervju.
Så jag är så jävla bäst.
Så är det.
Ingen kommer i närheten av mig.
Jag kostar på mig att vara kaxig och lycklig. Just nu. Några dagar. Nu är det bara jag, och det finns ingen i min värld som är bättre än jag.
Det var bara det
För den här gången.
Av Maria Ryberg 23 dec 2001 10:47 |
Författare:
Maria Ryberg
Publicerad: 23 dec 2001 10:47
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå