Vill du bli en bra krönikör?

Att skriva krönikor är status. Det innebär i stora drag att arbetsgivaren anser att skribentens personliga åsikter och tolkningar är av intresse för allmänheten. Det innebär också en utsatt position, då det kan uppstå en smärre folkstorm om krönikörens uppfattningar inte är i harmoni med den allmänna opinionens. Om skribenten kan bortse från detta faktum är spelrummet stort, dock finns det vissa grundpelare att rätta sig efter.

Krönikan bör vara à jour, det vill säga reflektera något dagsaktuellt ämne. Detta kan presenteras direkt och utan metaforer eller börja ur en personlig vinkel för att kulminera i själva problemet. Att vara långsökt är bra. Inled gärna en krönika om galna kosjukan med din grannes mormors före detta älskares blomsterbuds bondgård. Ju mer invecklat desto bättre.

Subjektivitet och ställningstagande är ett måste. Uttryck som "jag anser" och "enligt min åsikt" är dock inte vanligt förekommande utan mer direkta kommentarer som "Göran Persson har handlat fel" eller "Carola är ett exempel på när kändisstatus går före karaktär". Andra vanligt förekommande uttryck: "det är sorgligt", "det är inte acceptabelt att" "frågan tanken är också" och "visst borde det vara viktigare att". Skriv gärna ner personer du anser förtjänar detta. Att ge skriven kritik är mer effektivt än att slå någon på käften.

Alla ämnen är tillåtna inom första punktens ramar. Även här är långsöktheten en fördel. Av finska skidåkarnas dopingfiffel kan man lätt dra paralleller till bastubadarens effekter på elförbrukningen i landet. För att trovärdigheten inte ska ifrågasättas bör en sportkrönikör hålla sig borta från politiksidorna och vice versa. Återkom gärna med samma tema någon vecka senare, för att följa utvecklingen och rapportera det senaste, samt om du under resans gång ändrar åsikt.

Ställ frågor. Vilka förebilder får dessa ungdomar? Vad sänder samhället ut för signaler? Vem är ansvarig för följderna? Detta ska direkt följas av raka svar på dessa frågor, med eller utan reservation för att någon annan förklaring skulle kunna vara rimlig.

Använd antingen ett torftigt och korrekt språk med åtskilliga svåra ord och uttryck, eller satsa på den mer talspråksnära varianten där felstavningar och slang är mer regel än undantag. Även krönikans ton kan delas upp i två huvud modeller. Den överlägsna och allvetande som anser förmedla de enda sanna ståndpunkterna och som med sin text vill säga "slutdiskuterat". Motsatsen är den humana och förstående som söker skapa debatt och aktivera läsaren till ett eget ställningstagande.

Till själva layouten hör en bild, ofta flera år gammal, med namn och titel under. Krönikans längd kan variera kraftigt men fortfarande gäller: ju längre krönika som tilldelats stor plats desto större status.

Tro för all del inte, bara för att krönikor byggs upp av skribenters subjektiva åsikter, att vem som helst kan skriva en krönika. Personliga synpunkter till trots, det krävs ett rykte inom tidningsvärlden för att bli regelbunden krönikör, detvill säga en återkommande spalt i tidningen. Däremot finns chansen att få ett enstaka alster publicerat om detta anses hålla god klass. Sen gäller den gamla och orättvisa regeln: Har du ett känt namn går detta före kunskaper inom journalistik, svenska och formulering. Bli känd och skriv hur du vill.

Lycka till!

Av Helena Björck 12 dec 2001 16:40