Sämsta skittexten nånsin skriven på Sourze

Nej, nej, nej jag orkar inte mer. Jag pallar inte den här skiten, det här livet, det här helvetet som ska föreställa min värld. Där finns inga kottfår. Inga kottfår vandrar längs Essingeleden. De har jag bara drömt ihop. Mitt skrivande är naket, avskalat. Mitt liv snurrar så fort, jag glömmer vad jag precis har sagt men ändå har jag ju så otroligt mycket viktigt att säga. Denna tilltagande ömhet i övre magtrakten, sår, sår, stort blåmärke. Det är en pool av saltvatten innanför min hornhinna, den brister när som helst, det finns för mycket lidande i världen, jag är öm, jag är sårbar, mitt tunna skinn brister snart. Jag är så otroligt stressad, igår hann jag inte ens bli påkörd. Om jag gått åtta hjärtslag långsammare hade det varit jag som blev påkörd i den där korsningen. Men det blev istället en cyklist, vars cykel tog smällen. Åtta hjärtslag långsammare och det hade varit mitt bäcken som tog den smällen.

Det var mörkt i mitt rum imorse, när klockradion väckte mig med sitt höga tjutande. Jag vaknade med ett ryck och sjönk delvis tillbaka in i sömnen medan min arm på rutin stängde av larmet och satte på radion. In i mina drömmar brukar en meningslös poplåt nu sväva, men inte den här morgonen. In i mina öron marscherar skoningslöst; "...skjuten, hans kollegor försökte hålla ihop skottsåret, men det var lönlöst, Ulf dog." och mina fördämningar brister, vaknar ur drömlandet med rinnande ögon och finner ingen mening. Senare på tunnelbanan tar jag en Metro mot bättre vetande. Jag har inte läst en Metro på flera månader, dess innehåll är så krossande. Jag behöver tjockare skinn, dess vassa ord skriker mot mig: en halt vildkatt, ett blint lejon, en björn med blodig nos och en gammal örn är allt som återstår av Kabuls djurpark. Tomten har fått snurren och låter mig åka till Helsingfors för bara 366 kronor. Om jag har åtta vänner. Men jag har inte åtta vänner. Jag är ensam.

Nu är den här, tjejmobilen som räknar kalorier, räknar ut din BMI för att se om du är för fet, och när du knappar in pinkoden så blommar en animerad ros upp. Så in i bänken kvinnligt!! Jag kan inte tänka mig något som passar mig bättre, nä verkligen inte för alla dessa MASKULINA telefoner har ju verkligen gjort mig illa till mods, jag känner hur testosteronet stiger i mina vener när jag grabbar min lilla t20. Det känns skönt nu när det finns ett KVINNLIGT alternativ, formad som en puderdosa med en halskedjeliknande handsfree, ååh så underbart, den kan jag strypa mig med. Jag KRÄKS! Jag verkligen spyr galla över denna totalt överflödiga skitsak. De tester de gjort visar att kvinnorna tycker att den är lite rolig. Jaså. Jag har inte varit med i nåt test, men jag kanske inte är nån kvinna, jag är kanske bara en sån där jobbig feminist som inte obsessar runt att väga fyrtio kilo och ha TV4-hallåors kindben som är så vassa att de sticker ut ur teveskärmen och penetrerar min magsäck när jag går fram för att stänga av skiten. På nästa sida finnes en kvinna i BH och trosor. Hon är snygg.

Jag tänkte på en sak. Om några utomjordingar skulle åka förbi, mottaga lite av våra tevesändningar och sånt, skulle de ha en ganska vriden uppfattning om människor. För det första skulle de tro att alla smala snygga människor var den riktiga befolkningen. Sen skulle fula tjockisar, som Mimi i Drew Carey show vara typ freaks på cirkus. Så de skulle flyga ner i sitt tefat och erbjuda alla snygga smala människor att åka ut i rymden med dem och sätta alla freaksen på zoo. We are the beautiful peoples husdjur. Dö. Dö. Dö.

Pirellis pinglor påklädda. Kultkalender överger nakenmodeller för skådespelerskorna Mena Suvari och Erika Christensen: mest kända som nakna tjejen i roshavet i American Beauty och knarktjejen som har sex i ghettot i Traffic.

Allt är så jävla fel! jag kan inte ens skriva en text om att allt är fel för mitt Word har totalt kukat ur! Nu skriver jag i himla Anteckningar bara för att för att för att äääääh. Har kastat pappersbollar på webansvarige men han bryr sig inte om att Word försöker installera nånting som inte finns var tredje sekund.

Min fina huvudbonad som var blå med simmande mumintroll på är borta, jag tappade den på Varanteatern på Göta Lejon och vaktmästaren som skulle ringa mig har inte ringt mig! Dessa utropstecken, så omotiverade men så eldigt perfekta i mitt huvud. Oh mitt huvud spricker snart. Vi bläddrar vidare i Metro. Någon vill spränga sitt konstverk i luften. Jaha. hommage a Alfred Nobel. Eh? Ja konstnärer gör ju vad fan de vill. Gud jag är på så dåligt humör...

När jag går förbi små barn
Vill jag knuffa dem hårt
När jag går förbi tanter
Vill jag svinga dem i luften
Med ett stadigt tag om deras ben

En stackars vegetarian har skrivit en insändare om att Per Ragnar är 60 år, men han ser yngre ut så därför påskyndar köttätande åldrandet. För Richard Gere, Per Ragnar och Paul McCartney tuggar morötter och quorn till middag. Hahahahahaha hahahaha ahahahaha ahahaaaahahaha ahahahaaaaa aaaaaaa! Dummare får man leta efter. Dum dum dum fjanterier.

Sämsta jävla skittext någonsin skriven på Sourze? Ja det är nog denna. Fick det omdömet om en annan av mina texter i kommenterarforumet. Men nu skall du väl ta och klottra ner nånting ännu fånigare, va, "hulken"? För det här är utan tvekan den sämsta jävla skittext jag nånsin har skrivit på Sourze.

Jag vill också ha tusen miljoner läsare. Jag är ledig på fredagar så jag kanske ska ta och deleta cookies hela dagen så jag vinner månadens mest lästa. Men öööh ursäkta, nä jag betalar ju inte för att få skriva på sårs så vinna nånting kan jag inte.

Gud så störig jag är. Jag ska sluta skriva nu. Men, hu. Kotthallon i snåret, jag äter en bil.

Tillägg: Christer Kyreus skrev texten "Årets sämsta text på SOURZE!" den 12 november 2001. Och i sanningens namn, måste jag säga att den förtjänar epitetet mer än mig. Den är i sanning sämst. Cred till Chrille! Word.

Av Kee Leong 28 nov 2001 12:40