Fånigt med köpfri dag

Om inte annat är det välkommen information för oss som inte gillar att trängas eller köa i butikerna. Hoppas att uppmaningen till köpbojkott är väl insåld till pensionärer och folk med barnvagnar.

Som kritisk konsument av tankar och idéer måste jag säga att jag inte köper budskapet bakom BND. Det är de vanliga harangerna mot kommersialism, kapitalism, varumärken och materiellt välstånd. Företeelser som jag uppskattar och sätter värde på.

Visst fattar jag tricket. Reklambudskap kan förvisso vara sövande och tröttande, men inte sällan också roliga. Men det får man tydligen inte tycka om man är vänster eller "världssamvete". Att då ta avstånd från varumärken och kommersiella budskap ger även dessa grupper en ideologiskt korrekt ursäkt att ta del av det roliga. En lönsam nisch är det också. Fråga Naomi Klein.

"Varje dag utsätts vi för tusentals budskap" varnas vi av kommersialismens kritiker. Och? Om reklamen nu är så påverkande, hur kommer det sig då att jag, som hittills är utan barn, inte en enda gång varit nära att handla ett paket Pampersblöjor i affären? Inte ens barnen går på det. På skolgårdarna kan ungarna sången om Iprenmannen, men inte sjutton bränner de veckopengen på huvudvärkstabletter för det.

Samtidigt finns en enorm nytta i kommersialismens flöde av reklam och produkter. En kvinnlig bekant tar som första exempel upp bindor och trosskydd. Visst kan det verka fördummande att tjejerna i reklamen är löjligt pigga och fräscha när de har mens, eller att det finns tiotals liknande varianter att välja mellan.

Men utvecklingen har på bara något decennium varit enorm. Från centimetertjocka, luddande jätteblöjor till millimetertunna, luktreducerande, färg- och formanpassade produkter. Utan att de kostar mer.

Hur hade företagen fått ut information om sina förbättrade produkter utan reklamen? Mensbestyr är knappast ett höjdarämne för middagskonversationer eller informationskvällar på lokal. Bättre då att få informationen bekvämt och diskret levererad i TV-soffan som komplement till favoritsåpan.

Kapitalismen och kommersialismen utvecklar och sprider ständigt den här typen av välbehövliga saker. Kontaktlinser, schampoo, post-itlappar, diskmaskiner, mobiltelefoner. Välståndet består i nya möjligheter, befrielse från tråkiga bestyr och praktisk nytta i vardagen och arbetslivet.

Sådant verkar banalt för folk som vill prata världssvält, samtidigt som det är just kapitalism och produktutveckling som tagit människor bort från risken att behöva svälta och hungra.

Den uppmärksamme bör också notera att uppmaningarna att konsumera mera för konsumerandets skull, kommer från politiker. Bakom denna tanke finns ingen affärsman eller marknadsliberal, utan den regleringsförespråkande nationalekonomen John Maynard Keynes. Keynes bygger sin ekonomiska analys på att det svåra inte är att producera saker, utan att konsumera dem.

Den som tror på denna analys får gärna låna ut sitt kreditkort till undertecknad, så ska jag hjälpa vederbörande att konsumera upp pengarna. Någon frivillig? Nej, jag tänkte väl det.

Jag tycker att både uppmaningen att handla på kommando och uppmaningen att inte handla på kommando är fåniga och felaktiga. Motstånd mot kommersialism och kapitalism likaså. På pin kiv är det därför möjligt att jag ger mig ut och handlar nya glasögon, en freestyle eller gör något annat planerat inköp just idag. För att jag kan. Och för att jag själv vill.

Av Mattias Svensson 23 nov 2001 11:57