Ett indieluders dagbok

Ur den renodlade uttråkningens desperation skall mästerverk födas.

"Jag vill bara leva mitt liv" sjunger en stämma ur radion, definitivt fräknig, man kan inte låta sådär utan fräknar. Jag har så tråkigt att jag vill plocka svamp. Min mage är svullen efter mozzarella foccaccio till lunch och gud jag är så stockholm, dricker hallonte ur glas framför min toshiba och laddar trehundrakronor på mobilen. Min tröja kostade 750 kronor och jag är orolig för att inte ha råd. Inte ha råd att handla så mycket jag vill ha.

Jag har tappat min inspiration, den virvlade bort till förmån för rå-ångest och tant kultur hör mig inte genom hörlurarna. Tant kultur, vad ska jag göra med mitt liv? Jag vill ju bara leva mitt liv, och på sommaren får jag fräknar. Kaffe ur glas, jaga debattörerna, å jag vill bo på söder det är ingenting att skämmas för. I min mångkulturella spökförort vill ingen vara. Bort med mångkulturen säger Sverigedemokraterna, där ute, där i Haninge, och jag håller med. Fast det får jag ju inte. Så det gör jag inte. Om jag vann en miljon. Ekonommegafon. Telefon, Emma svarar inte. Om jag vann en miljon skulle jag få behålla 700 000 kronor. Det får jag inte ens en lägenhet för på söder, alla fåglar flyger söderut, i min spökort skjuter vi ner dem med arabiska svärd och grillar dem på balkongen och avnjuter med lite potatis från odlingen i parketten.

Simon sötnos skall flytta till Nyköping. Där har han fått tag på en bostadsrätt mycket centralt. 15 000 kostar den. Jobb har han fått också. Den gula bananen kurar ihop sig runt mitt tomma teGLAS, Emma ringer inte. Jag kan gnugga mig i ögonen så mycket jag vill, jag nyttjar inte gudagåvan SMINK. Såhär. Jag är på Medborgarplatsen. Sån stor och ljus lokal med alldeles vita väggar, som en dröm i grädde. På siten flyter debatterna runt som marshmallows i min choklad.

Så ohemult av mig som är den enda som kommenterat snön idag. Skall vi inte gå ut och bygga kartonger av snö, som jag kan bo i, så mycket bättre än Konstfack. Jag skall bestämma en tid för min pilgrimsfärd till frescatibyggnaden, A-huset, följ strömmen av högskolesugna pilgrimer. Konstfuck, journalisthögskola, eller vad annars. Jag har lust. Min sociala verbala förmåga är ur funktion, word drar darriga gröna streck under mina konstnärligt förfärdigade meningar - "meningen tycks inte ha nåt verb" - word borde prioriteras vid val av medium att ge artificiell intelligens. Föreställ er framtiden med nya Word AI, som stryker under med darriga gröna streck - "meningen är skitdålig, liksom hela din text. Jag fattar ingenting".
Vilken skrämmande framtid.
Tant kultur i lådan
Vad har du för dig
Sover du
Kokar du kaffe det är väl mitt jobb, det är jag som är praktikant
Äter du smörgås
Tant kultur i lådan kom fram tjohej

Min mage är mätt och svullen efter att ha gått på funkcafe med Johan Loman och ätit mozzarellafoccaccio som det lilla indieluder jag är.

Av Kee Leong 08 nov 2001 15:55