Gud med taskigt självförtroende

Om Gud har gjort människan till sin avbild så måste ju även han lidit av svackor i självförtroendet och haft perioder av beslutsångest, som:

- VARDE LJUS! ...eller nåt liknande, jag vet inte.

Eller så måste han blivit fruktansvärt arg på sig själv när han först gjorde Adam och sen inte hade tillräckligt med cash att göra en kvinna till honom. Det måste ju ha knäckt stackarn totalt:

- Fan, nu måste jag dra ett revben av den första snubben för att göra nån han kan gänga med annars är det här slutet för mänskligheten. Åh, idiot!

Men efter ett tag så blev han rätt schysst på att vara Gud. Han styrde och ställde med människorna som han ville och de lyssnade på honom. Han var rätt så nöjd. Tills DET hände. Några år efter tideräkningens början så gick hans dröm om envälde i kras. Det var nån jäkel nere på jorden som påstod sig vara hans son. Han påstod sig var hans son och hans ande och han själv eller nåt. Då hände det grejer i huvudet på snubben där ovan:

- Va?! Min son? Vem av de brudar jag har gängat har glömt p-piller nu då. Fan fan och djävlars helvete. Ja, jag vet att det inte är min stil att svära men vad skulle du ha gjort om du helt plötsligt fick reda på att du har en son. Jag är inte ens redo att bli far än. Har jag inte nog med ansvar på mina axlar som det är?! Typ hela världen.

Så blev det som det blev. Han packade sin ryggsäck och drog vidare till en annan planet. Han lämnade oss i sticket om jag läste rätt i tidningen idag om att en massa barn hade dött och det var krig och misär så är han inte tillbaka än. Han har väl fortfarande inte bestämt sig hur han ska ha det.

Av Navid Modiri 30 okt 2001 14:50