Jag är helnöjd med CSN

1993 började jag på LTH. 1994/1995 gjorde jag ett års studieuppehåll för lumpen. Våren 2000 avslutade jag i praktiken studierna. Nu sitter jag på ett välbetalt jobb som jag stortrivs med, ett jobb jag aldrig skulle fått om jag inte hade pluggat. Och plugga har jag kunnat tack vare CSN.

Jag uppbar fullt studiebidrag/lån i maxtiden 12 terminer. Och jag slutade aldrig förvånas över hur oerhört smidigt det fungerade. Varje år skickade jag in en lapp... fick en lapp där jag skulle bekräfta att jag börjat plugga... skickade tillbaks den... och sedan kom pengarna. Ca 7000 kronor per månad... Nio månader per år i sex år. Och så fick jag min utbildning.

Ibland var det lite trassel... kanske lite struligt med poängräkningen... men det var aldrig något som inte kunde lösas med en tur ned till kontoret och ett snabbt snack.

Och nu när jag sitter här tänker jag "Vilken djävla LYX egentligen!" In med ett par papper... och sedan lånade/gav de mig de pengar som jag behövde för att kunna betala mat, hyra och studier. Och resultatet ser jag nu. Fy fasiken vad bortskämd jag är egentligen!

Nu har det förvisso inte funkat lika bra för alla. Men jag är inte det minsta förvånad med tanke på den personalstyrka CSN har i jämförelse med den oerhörda mängden ansökningar de ska ta hand om. Även CSN fick ta sin del av nedskärningarna under 90-talet.

Detta verkar dock ingen av gnällspikarna ta någon hänsyn till. För dem är CSN onda, nonchalanta och elaka typer eftersom de inte ögonaböj ger dem det de vill ha. Och därför är jag heller inte förvånad över att tjänstemännen/kvinnorna på CSN blir lite tvära ibland. Vem skulle inte bli det?! Sätt er bakom deras skrivbord så får ni se hur lätt det är att göra 830 000 människor glada per år när man är en styrka på cirka 1000 man!

Om någon från CSN läser detta: Tack - hjärtligt tack - för hjälpen. Här finns åtminstone *en* som uppskattar det ni gjort.

Av Michael Karnerfors 26 okt 2001 14:31