Jag gillar våld

Jag är så lättpåverkad. Jag blir som en hormonstinn pubertetskille när jag ser en film som Fight Club eller läser en bok som Kris 4, av Andy McNab.

Jag kan helt inte hjälpa det. Jag gillar våld, dock endast det fiktiva, overkliga och det jag själv utövar på min boxningsträning. Jag tycker om att läsa om spioner, biffiga brudar och klämmiga killar som tvingas kravla sig igenom en lerig skog och vada genom en iskall fors. Det ska vara massor med bad-guys, skottlossning och biljakter för att jag ska bli nöjd. Språket, bilden, ljudet - allt ska vara hårt och skitigt.

Kallt och tufft men utan att förglömma, med ironisk humor.
Fighting-scener med knutna nävar, snoret som skvätter och blodet som stänker. Ben som bryts och näsben som knäcks. Stolta män och starka kvinnor. Iskalla attityder och provocerande gester. I vissa tillfällen är det nästan bättre än sex. Allt detta gillar jag. Allt detta hatar jag när min 14-åriga bror vill gå på bio.

Av Rebecka Janse 24 sep 2001 15:39