Ett: En liten mening

Det hela hade börjat för länge sedan. Jag hade hört ett litet rop inom mig som växt sig starkt och till sist trumpetats ut genom öronen. Det var ett litet "älska mig" som växt till sig till ett "jag älskar dig".

Jag hade känt hur det växt sig starkt, för starkt och trumperats ut. Förvånad hade jag tittat upp och förstått att ingen sett. Inte heller du. Att böckerna stod kvar på hyllorna och att klockan fortfarande sa tick och tack.

Du hade tittat upp. Strukit håret ur pannan och jag ryste då jag kände din hand genom mitt hår. Vi var ett. Jag kände det du kände, gick dit du gick. Men det var bara jag som hade förstått det och därför var jag ensam.

Kaffedags frågade du och gav mig ett leende. Jag log tillbaka, tacksamt eftersom jag sparat på dina leenden. Detta var vackert. Lika vackert som de andra jag sparat. Jag sa att en kopp kaffe var precis vad jag kunde behöva fastän jag aldrig varit så närvarande som nu.

Vi lämnade byggnaden tillsammans. Våra händer snuddade vid varandras. Som alltid. Vi drack kaffet svart. Som du ville ha det. Pratade om dig och jag var lycklig. Du rörde i din kopp och drack. Jag ryste då jag kände beröringen av dina läppar. Undrade varför du inte kunde se att det stod att jag älskar dig och ingen annan i min panna.

En dag när vi satt bland böckerna kände jag att det lilla "jag älskar dig" växte och värkte inom mig. Min tunga slant och det som tidgare trumpetats ut kommer som ett litet
- älska mig, snälla.

Du lyfte på huvudet tittade på mig men ändå förbi. Jag kände mig mer död än levande. En förälskelse, besvarad eller ej, är alltid en trygghet. Ovissheten kändes värre. Ångrade mig direkt och vågade inte se dig i ögonen.

Du satt tyst. Som om du funderade. Såg på mig. Sträckte ut handen och sa
- visst kan jag älska dig.

De tidigare oöverstigliga centimeterna krympte och vi lämnade biblioteket hand i hand med böckerna i gemensam påse. Jag var lycklig men visste också att vi befann oss skrämmande nära slutet. Att be om att älskas kan aldrig sluta lyckligt.

Av Mimi Gobäng 13 aug 2001 11:12