Rädda mig från feminister.

"Vad är en feminist", frågar Karlo sin pappa medan denne försöker klä på honom ytterkläderna. Benny Pinhuvud låtsas som om han inte hört vad sonen sagt. Han skyndar sig att tvinga in sonens små fötterna i de ännu mindre stövlarna. Benny känner sig nervös, han märker inte att stövarna tillhör sin sons betydligt mindre lillasyster.

"Mammas kompisar kallas sig för feminister, vad är det pappa?"
Benny känner att han är tvungen att svara sin son, "feminister är odjur", muttrar han.
"Är mammas kompisar odjur", säger Karlo och tittar lite misstänksamt på sin pappa med stora frågande ögon.
"De är de ondskefullast som finns", talar nu Benny om för sin son. Han skickar sedan ut ungen genom dörren och rusar upp till teven på andra våning.

En öl i vänstra näven och fjärrkontroll i den andra. Livet leker, tänker han. En ung flicka står på en ställning och förbereder sig på att hoppa. Hon har tio meter till marken men ingen rädsla syns i hennes blick, endast koncentration. När hennes slanka kropp slår emot vattnet hänförs Benny över det sätt vattnet omsluter henne. Det är som om vattenytan välkomnar flickan, tänker han. Som en födelse men tvärt om. Han upplever den tillfredsställelse endast en sportsändning kan ge en man. Med tårar i ögonen utbrister han, "Halleluja!" Då öppnas dörren och hans värld förändras. Glädje förvandlas till sorg och han känner att hoppets tid är förbi.

"Kan du hjälpa mig med Rosalilas cykel?", säger hans fru med vädjan i rösten. "När du har lagat den kan du titta på tvättmaskinen. Det rinner vatten när jag ska tvätta".

Snart har jag även dammsugaren i min hand, tänker han och försöker dölja att han gnisslar tänder. Han hade sett fram emot en ledig dag framför teven. Nu var hans dag istället intecknad av arbete. Rädda mig från feminister var hans sista tanke innan han tog sig ur soffan för att på väg till sin dotters cykel fixa till morgondisken.

Av John Jensen 12 aug 2001 13:12