sourze.se

Agitera demokratiskt för demokratin

Vid EU-toppmötena i Sverige under våren har polisen beskyllts för övervåld. Men samtidigt är det viktigt att demonstrerande ungdomar lär sig demokratins spelregler, inte minst inför mötet i Göteborg.

Under den mediedebatt som följde efter poliskravallerna i Malmö i slutet av april var det några saker som jag reflekterade över.

Till att börja med är det polisens uttalanden kring de skedda kravallerna, som jag trots allt tycker ger intryck av att man försökt möta de hot som delar av demonstranterna förvisso utgör, mot ordning och säkerhet. Jag vill inte förneka att ett antal övertramp säkerligen skett från polisens sida, många vittnen från platsen talar om detta. Som var och en kan förstå så är ju ändå polisens situation på platsen många gånger mycket, mycket svår. Beslut som rör människors fysiska säkerhet ska fattas, ibland mycket snabbt, bland hundratals demonstranter finns kanske potentiella våldsverkare, utgörande en fara både för sig själva och andra. Poliser har en lång och gedigen utbildning i Sverige. Men ingen utbildning eller yrkeserfarenhet i världen kan ge patentsvar till hur alla de situationer som polisen ställs inför kan lösas, exempelvis vid tillfällen såsom det vid kravallerna i Malmö. Naturligtvis kan inget övervåld från polisens sida, från samhället sanktionerat våld mot enskilda, någonsin accepteras i en demokrati. Varför ser vi då denna utveckling, där en hotfullare attityd gör sig märkbar hos de demonstrerande?

Jag tror att det till stor del handlar om en uppfostrings/utbildningsfråga. Skolan och vuxenvärlden har ett ansvar i att lära barn och ungdomar demokratiska värderingar, att uttrycka sig och argumentera för en fråga enligt demokratins spelregler! Det är i just denna förståelse för de spelregler som finns, som måste finnas i ett demokratiskt samhälle, som jag tror problemets kärna ligger. Jag minns själv från mina år som lärare vilken kraft ungdomar har att uttrycka åsikter, men det är viktigt att skolan i detta sammanhang löser sin uppgift att lära de unga hur man kanaliserar och utrycker sina åsikter under vettiga former. Mötesteknik, argumentationsteknik och att i skriven form argumentera för/emot något är bara några sätt att lära ut praktisk demokrati i skolan.

Barn och unga måste lära sig att man enligt de lagar vi stiftat i demokratisk ordning inte har rätt att utöva våld mot varandra, inte har rätt att kasta tårtor på finansministrar eller provocera polisen. Ska vi få en bra demokrati måste alla lära sig utnyttja de forum som finns för debatt och protest. Demonstrera, javisst, men lär er först de spelregler som finns i en demokrati.

Polisen i Malmö definierade de demonstrerande såsom "seriösa" och "oseriösa" DN 30/4, vilket fick en förälder att tro att de menade att de oseriösa var annorlunda. Han ansåg att detta förhållningssätt gränsade till fascism. Samme förälder talade också om att hans och andras barn utnyttjat sina demokratiska rättigheter när de demonstrerat. En annan förälder talade om att Demokratiutredningen betonar vikten av att unga engagerar sig i viktiga samhällsfrågor.

Inför det kommande EU-toppmötet i Göteborg kan det vara på sin plats att ytterligare betona vikten av demokratins spelregler. En fungerande demokrati kräver att alla som vill utnyttja sina demokratiska rättigheter också har kunskap i de regler, lagar och värderingar som finns i ett demokratiskt samhälle.

Avslutningsvis vill jag säga att jag håller med de röster i artikeln i DN som talar för att unga engagerar sig i samhällsfrågor. Alldeles säkert är många unga engagerade, det ska de vara. Vi måste absolut få in dessa ungdomar i samhället, de som ett kommunalråd i Malmö befarade att vi inte har med. Det viktiga är bara att alla får lära sig att demokratin inte bara innebär rättigheter- den innebär även skyldigheter.


Om författaren

Författare:
Anders Lagheim

Om artikeln

Publicerad: 09 jun 2001 14:13

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: