Feminismen för en destruktiv kamp

Feminismen vill idag göra sken av att för sjuttio år sedan var hemmafrun fängslad i ett orättfärdigt äktenskap och tvingad att avla barn på grund av mannens lust. Allt detta låter ju som hemska fantasimissfoster men för vissa grupperingar i samhället är dessa missfoster verklighet.

I den muslimska, och även den hinduiska, världen förekommer planerade äktenskap men i modern svensk historia är sedan länge sådana sedvänjor avskaffade.

En annan missuppfattning är rotad i 1800-talets tankesätt nämligen den att kvinnan endast är passiv och mottagande, detta inkluderat sexualakten. Om de feministiska organisationerna tar fasta på de ovan nämnda argumenten, vilket de ofta gör, innebär det att de fastställer de åsikter som för länge sedan är förlegade och med andra ord går emot sig själva.

Sedan kanske man ska säga att feminismen har fört en destruktiv kamp för att införa den könlöshet som i dag kallas jämlikhet. Jämlikhet eller kanske skall man säga förnekandet av det manliga könet. Det kön som alltid enligt feminismen har stått för förtryck och terror.

Följande kommer kanske som en nyhet: alla män är inte onda och alla kvinnor är inte goda. Att det i världen finns kvinnliga pedofiler och kvinnliga misshandlare verkar det inte vara förståbart i feminismens Sverige; det finns även kvinnliga våldtäcktsförövare.

Allt detta verkar den statsunderstödda feminismen ha gömt eller kanske inte vija låtsas om. Det är märkligt att man inte har gjort anspråk på att förbjuda kjolen eller högklackat då dessa är en symbol för det kvinnliga könet.

Som slutkommentar kan man säga: glöm att din morfar är någon snäll gammal man, han är en förtryckare och våldtäcktsman.

Om man får tro feministerna.

Av Oscar Hannestad 07 jun 2001 17:09