sourze.se
Artikelbild

Friskola ger romer goda förebilder

En friskola för romer - varför inte?
I Sverige kan vem som helst, eller vilken grupp som helst, starta en friskola. Förutsättningen är att Skolverket säger ja. Det gäller bland annat att man ska följa läroplanen.

Det finns redan fransk, tysk, engelsk, finsk, estniskt och judisk friskola i Stockholmsområdet. Ingen av dessa skolor kan sägas ha bidragit till ökad segregation. Eleverna i dessa skolor lyckas bra. Som exempel kan nämnas att både finska och estniska skolan i Stockholm hade 100 procent gymnasiebehöriga elever.

I många kommunala skolor är romernas skolgång ett problem. Jag tror för min del att det bland annat beror på att majoritetsgruppen "etniska" svenskar har en annan syn på romer än på andra språkliga och etniska minoriteter.

Det behöver snabbt komma fram romer med god utbildning som kan bli ett föredöme för andra romer. En friskola är ett alternativ för detta. Fördelen är att penningfrågan är löst - pengarna går automatiskt till den skola eleverna väljer. I det kommunala skolväsendet förekommer det att någon i skolledningen säger till zigenska föräldrar att man inte har resurser för stöd åt deras barn. Varför måste man förutsätta att just romska barn har behov av stöd?

I Stockholm planeras just nu av en romsk arbetsgrupp ett romskt kulturcentrum. Gruppen har fått information av Friskolornas Riksförbund om hur man startar en friskola. Det är romerna själva som får avgöra om det är en bra idé. Själv är jag övertygad om det.

Alla romska barn skulle inte välja den romska friskolan. Det gör inte heller finska, estniska etc familjer när det gäller deras minoritetsskolor. Fördelen med en skola som specialiserar sig på romanes, romsk historia och litteratur mm, är att det får stor betydelse för den romska kulturen i Sverige. Dessutom kommer de kommunala skolorna att skärpa sig när det gäller romska elever.

Till sist några ord och segregation och integration. Integration av alla grupper i det svenska samhället är ett slutmål. Men många svenskar verkar övertygade om att romernas problem slutar den dag de väljer att lämna sin romska identitet. Jag tror att integration fungerar tvärtom.

Den dag man är stolt över att vara zigenare, är förankrad i familjens och gruppens historia, då kan man med trygghet gå in i det svenska samhället som vem som helst. Integration kan med andra ord fordra en tids segregation för att samarbetet i ett demokratiskt samhälle ska fungera.


Om författaren

Författare:
Hardy Hedman

Om artikeln

Publicerad: 29 maj 2001 10:26

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: