Saker som får en att fundera

"Aaaaaaaargh", vrålar jag när jag drar ut den antika ugnen från sin vanliga sovplats. Jag hatar att städa och jag har aldrig städat bakom ugnen förut. Det var som om ugnen inte ville flytta på sig när jag försökte dra ut den, som om den skämdes för nånting, som en fem åring har gjort i brallan. Och jag började faktiskt nästan gråta när jag såg smörjan där bakom. Det var lika skrämmande och äckligt som att se Alien-filmerna.

Jag har bott i denna lägenhet i två och ett halvt år nu och jag har aldrig städat bakom ugnen och den här skiten måste ha varit här i åratal. Jag kunde nästan se skiten peka fingret åt mig och säga:
"Vad väntar du på? Är du en jävla kärring eller?"

Jag dränker trasan jag använt sedan jag flyttade in, det ser väl mer eller mindre ut som sweicherost, i en röd hink jag fyllt med varmvatten kryddat med det väldoftande Ariel.
"Mmmmmh", uttrycker jag mig sarkastisk när jag sätter igång med att göra golvet skinande rent.

Jag måste städa hela lägenheten idag. Jag ska flyga till Irland imorgon och jag ska hyra ut detta ställe till en kvinna jag aldrig träffat. Det roliga är att hon aldrig har sett min lägenhet. Det skulle kunna vara ett riktigt skithål men hon tog den ändå och såna brudar gillar jag. Spontana och äventyrliga.

Min lägenhet är tyvärr ganska fin. Den är 54 kvadratmeter stor innehållande två rum och kök. Möblerna är snygga, nästan lite för snygga. Jag hoppas att hon har slagit sönder hela lägenheten när jag kommer hem så jag får en anledning till att köpa nya. Jag gillar inte mina möbler för fem öre, men eftersom Magnus inte har någon tur i sitt liv så lär nog inte detta hända. Typsikt!

Fast naturligtvis finns det en del nackdelar med denna lägenhet som jag inte har tordas nämna för henne, den är nämligen väldigt lyhörd, jag kan liksom höra när pensionerade Berith på övervåningen lägger av en rökare som heter duga och när de lite för upphetsade paret i lägenheten bredvid sätter igång med lite "grupparbete".

Jag har hållt på med detta städande i cirka fyra timmar nu och jag är inte i närheten ut av att bli en stolt pojke som har lyckats med att göra det absolut tråkigaste saken i hela världen, städa.

Som jag nämnde tidigare så ska jag åka till Irland imorgon, till Limerick närmare bestämt. Jag ska studera engelska på "The University of Limerick" i hela sex månader. Så länge har jag nog aldrig varit borta från mamma och förhoppningsvis har jag lärt mig lite nya coola uttryck när jag återvänder till min hemstad, Uppsala.

Varför valde jag Irland? Vet ej. Jag tyckte bara att det verkade som ett coolt ställe att åka till och jag aldrig varit där tidigare. Jag tänkte sticka till Australien men i en Monty Python sketch ställer de en fråga till varandra:
"Do you know the equality of making love in a canoe and beer from Australia?"
"No."
"Fucking close to water!"

Det är därför jag hellre åker till Irland, för öl är viktigt för mig. Jag skäms för att erkänna att jag aldrig har prövat Guinness men jag har druckit Kilkenny och den mina damer och herrar är inte att leka med. Det får en att förstå vad öl egentligen innebär.

En annan godbit som jag inte kan hålla mig ifrån är whiskey. Jag har inte funnit någon irländsk favorit än, jag har provat Jameson och den är ganska god men det är inte den jag letar efter. Den är också därute nånstans.

Jag ser verkligen fram emot detta lilla äventyr jag kommer att få bevittna. Jag har inte pluggat nånting efter gymnasiet, förutom att jag tagit några misslyckade teaterkurser på Kulturama, så jag tror faktiskt att jag kommer att tycka om att studera igen och det är lite skrämmande för det trodde jag aldrig.

Jag har ett jobb i Sverige som jag har tagit tjänstledigt ifrån medan jag studerar på Irland. Jag arbetar på Pharmacia Corporation i Uppsala med olika projekt. Jag fick aldrig någon riktig klarhet över vad för typ av projekt jag arbetade med men de berörde inköpsavdelningen på nåt vis.

Jag har arbetat där i snart tre år och det absolut bästa med det jobbet är att jag får betalt den 25:e varje månad och det sämsta är att jag hatar stället. Jag skulle vilja spränga hela skiten i luften men jag kan inte för jag har inga sprängmedel.

Den andra anledning till varför det ska bli skönt att få åka bort ett tag, är för att komma ifrån min familj och mina vänner. Jag tror det är ganska viktigt för alla mäniskor att åka iväg en ganska lång stund från sina nära. Då bevisar du för dig själv att du är kapabel på att göra nånting på egen hand, fast jag åker inte till Irland för att intala mig själv något. Jag åker till Irland för att jag måste.

Jag är en ut av dessa människor som behöver tid för sig själv, jag kan inte vara med en och samma person hela tiden för då kvävs jag, jag måste ha ett uppehåll för en stund. Nu kan i och för sig ett halvår verka som en överdrift men då kommer jag verkligen att sakna min familj och vänner och man vet inte hur det känns att sakna någon om man aldrig riktigt har saknat någon. Fast jag vet redan nu att jag kommer att sakna en person i samma stund jag tar det första steget in på flygplanet. Man kan säga att jag saknar henne redan och hennes namn är Anna.

Jag träffade henne för sex dagar sedan och hon är den absolut sötaste och underbaraste kvinna jag någonsin träffat. Det är ju så jävla typiskt mig att träffa henne när man i stort sett står och checkar in, och det mest irriterande är att jag anade att detta skulle hända. Jag kan höra Gud sarkastisk säga:"Ha ha ha! Det är fan rätt åt dig!"

Jag träffade henne på en nattklubb i Uppsala som heter News. Jag skulle precis gå hem. Jag hade hämtat min jacka från garderoben och när jag knallade mot utgången såg jag henne ståendes bredvid en pelare. Jag gick fram till henne och sa: "Du får ursäkta mig", hon sneglade upp mot mig, "men jag kommer faktiskt inte ihåg när vi skulle träffas imorgon. Vad det klockan tre vi sa eller?"

Dagen efter gick vi och tog en fika på kafeterian Storken i centrala Uppsala. Jag var lite rädd ifall att hon inte skulle vara lika söt som jag kom ihåg henne. När jag frågade ut henne så var jag full och när jag skulle fika med henne var jag nykter, jag menar, det har ju hänt förrut att personen i fråga inte har varit lika attraktiv som hon var när man träffade henne på fyllan. Men denna gång hade jag tur, hon var fortfarande lika söt som jag kom ihåg i henne, om inte sötare.

Jag visste inte om jag skulle berätta att jag skulle lämna Sverige den kommande fredagen. Jag visste att hon skulle fråga vad jag arbetade med så jag berättade allting för henne. Hon försökte att se glad ut för min skull men jag kunde se en glimt ut av vemod i hennes ögon. Vi satt på kafeterian i drygt två timmar, tills våra vägar skildes åt.

Nästa dag var det nyårsafton. Hon hade berättat att hon inte hade några planer på hur hon skulle fira så jag bjöd henne till min brorsas party. Hon kom och när klockan slog in det nya året 2001 kysste jag henne för första gången och om det inte hade varit så kallt ute hade jag kunnat stått kvar och kysst henne fram till nästa nyår.

Jag träffade henne två dagar till efter nyårsafton. Den senaste gången jag träffade henne var igår. Jag hade pratat med min syster tidigare den dagen och jag berättade att jag skulle träffa Anna. Syrran tyckte inte att det verkade som en så jättelyckad idé för då kommer antagligen mina känslor bli ännu större för Anna, men det brydde jag mig inte om, jag ville bara träffa henne igen. Jag kanske aldrig kommer att få se henne mer så jag ville träffa henne så mycket som möjligt.

Min systers visdomsord var naturligtvis korrekta, men jag bryr mig inte för fem öre. Må det svida ett tag nu, jag hade bara ångrat mig om jag inte hade träffat henne igen. Tyvärr så kommer jag inte att kunna träffa henne ikväll så om jag aldrig mer kommer att få se henne så var den sista gången jag träffade henne igår. El amor es una mierda.

Hon kan ha varit kvinnan jag letat efter, det vet jag inte, kanske så skulle vårt förhållande bara ha varat i en månad, det vet jag inte heller, eller så träffar jag henne aldrig mer. Det är så denna värld fungerar. Du vet inte vad som kommer att hända imorgon. Vi lever i en oförutsägbar värld. Så mitt förslag till mig själv är att slappna av och se vad som händer. Vem vet, kanske så träffar jag henne imorgon. Det är därför livet är lite spännande, imorgon är en annan dag. En låt som aldrig skulle ha skrivits dessutom.

Telefonen ringer.
"Magnus!"
"Hej, det är mamma. Hur går det med städningen?"
"Bra. När kommer du?"
"Halv sex ungefär."
"Så spännande. Då hörs vi då, tjocka mamma". Och jag lägger på luren.

Jag suckar när jag inser att morsan kommer förbi om en och en halvtimme. Jag är inte på humör över att ha min morsa springandes i min lägenhet och klaga över mitt städande. Nu måste jag definitivt städa ordentligt.

Dagen löpte på. Morsan kom och den stora överraskningen blev att hon inte klagade ett endaste dugg, utan hon berömde mig för det jag hade gjort och det kändes ganska skönt att höra om jag ska vara ärlig. Lite senare kom tjejen som skulle hyra lägenheten, det såg ut som hon gillade stället och nu ligger jag i en säng i mitt gamla rum hemma hos mamma och pappa och funderar över mitt lilla äventyr på Irland. Det kommer att bli så jäkla coolt!

Jag var vaken hela natten. Jag låg och tänkte på allt möjligt; Anna, min familj, mina vänner, möjligheterna över att kunna träffa nya vänner etcetera. Jag sov ingenting den natten.

Av Magnus Eklund 06 maj 2001 16:22