Nytt valsystem ger bättre politiker

På sin höjd kanske man kan ange partiledaren för det parti man röstade på.

Det valsystem som vi har i dag gör riksdagskandidaterna helt anonyma, och den som inte tar så allvarligt på sin uppgift som förtroendevald, kan kosta på sig att att sköta sitt uppdrag lite hur som helst. Vi har under senare tid fått tillräckligt många exempel som visar detta.

Riksdagsledamöter som bor så nära riksdagen att de lätt kan ta sig dit via allmänna kommunikationsmedel, som buss och tunnelbana, åker i stället taxi för flera hundratusentals kronor och tar emot ersättningar för detta utan att ens visa upp kvitton för taxiresorna.

Andra ledamöter låter riksdagen betala ut riksdagsarvodet utan att ens delta i riksdagens arbete. Detta som exempel på den nonchalans vissa riksdagsmän visar sina uppdragsgivare, väljarna.

Det är lätt att inse att partierna bör ta ett rådrum och tänka över det förtroendemannauppdrag man förvaltar. Självklart kan det inte fortsätta så här om vår demokrati ska fungera på ett fullvärdigt sätt.

Ett radikalt grepp vore att på allvar ta upp frågan om införande av ett nytt valsystem, majoritetsval i enmansvalkretsar, modell: det brittiska. Ett sådant system innebär att landet uppdelas i lika många valkretsar som antalet riksdagsledamöter. I varje valkrets väljs alltså endast en riksdagsledamot och den blir vald som får de flesta rösterna. Majoritetsval kan mycket enkelt förenas med personval.

Även om endast en person ska välja så kan partierna mycket väl sätta upp flera kandidater på sin lista. Väljaren har den suveräna makten att bestämma vilken kandidat som ska väljas. Det gör han eller hon helt enkelt genom att pricka för den kandidat väljaren vill se vald.

Majoritetsval synliggör den enskilde riksdagskandidaten på ett helt annat sätt än med nuvarande valsystem. Kandidaten tvingas att söka upp sin väljare och presentera sig själv och sitt parti, och driva sin egen valrörelse i konkurrens med andra kandidater. Besök i hemmen hos väljarna i den egna valkretsen ger både väljare och kandidat chans att lära känna varann.

Ett majoritetsvalsystem har även andra klara fördelar. Vår parlamentarism förutsätter växling vid makten för att fungera. Nuvarande valsystem med eller utan personvalinslag ger socialdemokraterna fortsatt regeringsinnehav så länge de kan räkna med stöd från vänsterpartiet och miljöpartiet.

Även vid minskande röstandel kan de lugnt sitta kvar. Vem tror till exempel att Gudrun Schymans vänsterparti skulle släppa fram förslag i riksdagen som riskerar att fälla en socialdemokratisk regering? Oavsett hur långt ifrån vänsterpartiets egna förslag regeringsförslagen ligger så ger de ändå sitt röststöd.

Våra borgerliga partier kommer nu - liksom historiskt - inte att kunna ge ett samlat alternativ till socialdemokratin. Historien är full av exempel. Ett majoritetsvalsystem skulle automatiskt tvinga samman dem till ett gemensamt agerande. Vi skulle plötsligt få en fullt fungerande demokrati med för väljarna meningsfulla val.

Våra partier har all anledning att göra något åt den allt större olust som väljarna börjar ge till känna. Ett nytt valsystem hinner inte genomföras före nästa val 2002. Men redan vårt nuvarande valsystem kan kombineras med beslutande provval. Tro det eller ej!

Men inget parti har hittills låtit sina egna medlemmar i en beslutande medlemsomröstning bestämma valsedelns utseende. Inför 1994 års val plockade ett parti i Stockholm bort en kandidat som blivit placerad på valbar plats och satte dit en annan. Märkligt nog hördes inga protester! Medlemmarna i både det partiet och andra partier är så vana vid att provvalsresultat alltid ska underställas högre partiinstanser innan valsedlarnas slutgiltiga utseende fastställs att de inte reagerar alls. Normalt borde väl en medlemsomröstning vara partiets högsta beslutande instans i ett demokratiskt system!

Att så inte är fallet visar att våra partier fastnat i en föråldrad och stelnande partistruktur. Om inget görs ganska omgående kommer medlemsraset i partierna att fortsätta och väljarnas förtroende att minska ytterligare.

Av Stig Gustin 23 jan 2001 13:43