Släpp grafittin loss, det är vår!

Klicka på bilderna för att se dem i större format.

En av Sveriges största grafitti-tidskrifter "Underground Productions" var i höstas inbjudna att medverka vid evenemanget Distro på Lava, Kulturhuset i Stockholm. Kulturborgarrådet Birgitta Rydell fp var tveksam till UP:s intentioner och förbjöd deras medverkan, trots arrangörernas protester.

Till gratistidningen Metro sade hon att "tidskriften uppmanar till brottslig verksamhet" och "det handlar om förstörelse av stockholmarnas egendom." Grafitti är så pass känsligt att en högt uppsatt stockholmspolitiker bestämmer sig för att detaljstyra Kulturhusets verksamhet.

Malcolm Jacobson är fotograf och en av hjärnorna bakom grafitti-tidskriften Underground Productions. Malcolm har sedan 1988 fotograferat och dokumenterat svensk grafitti. Sina bilder har han sammanställt i boken "Dom kallar oss klottrare", som nyligen kom ut i en ny upplaga.

- Det finns nog skillnader mellan generationer och mellan individer. Debatten är mycket att man ska städa upp, att det ska vara rent och snyggt överallt. Jag, och många med mig, tycker om när staden är sliten och ruffig. Att den utvecklas på egen hand. Det finns en risk med att staden blir för steril, som en kuliss, istället för en levande stad.

Sourze: Vad ville du med den här boken?

- Grafitti ligger mig varmast om hjärtat. Det känns viktigt att skapa en möjlighet för de som vill förstå grafitti. Att det finns en bra bok om man vill sätta sig in i grafitti och är nyfiken.

Norstedts Svenska Ordbok, 1990, har följande definition av grafitti: Grafitti -fi´ el. -fit´- subst. n väggklotter i offentlig miljö särsk. om sådant med obcent, pol. el. humoristiskt innehåll. Malcolm har en annan definition:

- I boken var jag noggrann med att inte säga vad det är utan låta folk skapa sin egen bild. Personerna jag intervjuat representerar olika sidor av grafitti. Vissa målar tåg, mer riskabla och spänningssökande saker och andra jobbar i ateljé och utvecklar den kreativa sidan. Det går inte att säga att grafitti är si eller så. Det är en konstform, men det är en kultur också. En social gemenskap mellan målarna och de intresserade.

Sourze: Går det att vara mer specifik?

- Idag används grafitti som ett ord för den sorts grafitti som jag intresserar mig för, den som jobbar mer med bokstäver som konstnärligt motiv. Sen är allt toalettklotter och andra små hälsningar också grafitti, den sorten som inte jobbar med den estetiska delen.

I boken Dom kallar oss klottrare förklaras "tags" se bilden som målarens signatur. Att "bomba" betyder att skriva sin "tag" ett flertal gånger på samma yta. För drygt ett år sedan kom SL över en videofilm där en tunnelbanevagn "bombades". Detta ledde till stor debatt i medierna.

- "Tags" är grunden för grafitti och målandet har vuxit fram ur "tags". Det är som kalligrafi. Ofta kan man se samma former i "tagsen" som i målningarna. Men "tagsen" är inte lika dekorerade och de är i en färg.

Sourze: Finns det någon skillnad mellan grafitti och klotter?

- Nej, det är bara olika ord för samma sak. Klotter är ett ord som används om man vill framställa grafitti i sämre dager.

Sourze: Grafitti sker ofta under olagliga former. Finns det intresse bland målare att legalisera grafitti?

- Ja, från flera. Få menar att det går att inordna all grafitti under lagliga former. Det finns inom kulturen att man vurmar för den olagliga biten. Men det finns inte så stor anledning till debatt inom kulturen huruvida det är OK att måla på en byggnad, eftersom den är så hårt ansatt. Istället sluter den sig istället inåt.
- Jag menar, grafittimotståndarna i Stockholm har bestämt sig för ett visst sätt att jobba mot grafitti. Man propagerar för att det inte ska finnas några lagliga möjligheter. Man försöker kväsa grafittin helt. De har låst sig vid ett sätt att tänka och därmed lägger de krokben för sig själva. Så här har det varit i över tio år och de har inte kommit tillrätta med sina problem.

Sourze: Tror du att det går att mötas någonstans mellan målare och motståndare?

- Det har ju gjorts vissa vaga försök men då låter det: "Om ni lovar att inte måla där det är olagligt så ska ni få platser att måla på". Problemet är att grafittin inte är en förening där alla kommer på ett möte och bestämmer saker. Det är individer det handlar om så det går inte att resonera på det sättet.

Sourze: Grafittin räknas som en av de fyra hörnstenarna inom hiphopkulturen. Främst musiken har tagit sig in i de svenska stugorna. Men att det skulle ökat toleransen för grafittin är inte Malcolm säker på:

- Det verkar vara viktigt för rapartisterna att förhålla sig väl med grafittikulturen. För de lite mer kommersiella artisterna är det nog dels ett sätt att behålla den lite mer upproriska sidan inom hiphopen. Att man är lite underground när man ändå är väletablerad.
- Björn Hårdstedt från Kommunförbundet jobbar aktivt mot grafitti. Han har vid ett tillfälle, i en debatt om grafitti med Tarik Saleh, sagt att han minsann har fler hiphopskivor än vad Tarik har. Både grafittin och hiphopen används som ett legitimitetsbevis. Jag vet inte om grafittin fått så mycket mer förståelse i praktiken.

Sourze: Kommer grafittin förbli underground eller kommer den flytta in i finrummen?

- Till viss del kommer den nog flytta in i finrummen. När vi som har vuxit upp med grafitti blir mer etablerade så kommer grafittin följa med. Parallellt med det kommer det finnas de som fortsätter att måla ute på stan. Och med nya lagförslag och hårdare tag så riskerar den grafittin att bli mer brutal och aggressiv.

Fotnot: Foto av Malcolm Jacobson ur "Dom kallar oss klottrare".

Läs mer och se fler foton under Sourze Kultur/Evenemang.

Av Ali Fegan 17 jan 2001 15:54