Jenny skrev om att det är svårt att skaffa barn som studerande och ung. Jag är inte lika ung som Jenny och studerar gör jag inte heller, men kände likväl att jag var tvungen att tänka över nogrannt om det verkligen inte var för tidigt att skaffa barn. Min tveksamhet grundades på något helt annat nämligen karriären.
24 år gammal och nygift var jag när graviditetstestet var positivt. Min man blev jätteglad och jag likaså. Trots den nyvunna lyckan fanns det en viss oro. Ett barn mitt i karriären, och jag som skulle bli något stort. Jag jobbade då och nu som projektledare på ett mediaföretag i Göteborg.
Många sa också till mig att "det är kört efter du fått barn, du hinner tappa för mycket av marknadsutvecklingen och dessutom så blir du väl hemma med sjukt barn titt som tätt". Alla hade kommentarer utom min familj, min chef och arbetskamraterna.
Tiden gick, magen växte och jag jobbade på tills jag fick foglossning då blev jag sjukskriven tre månader innan vi fick en liten Lucas.
Ett par veckor efter förlossningen ringde min chef och frågade om jag var villig att jobba hemifrån lite då och då för att kunna hänga med i den snabba utvecklingen som branchen innebär. Jag tackade och tog emot erbjudandet och idag jobbar jag cirka 30 hemifrån med min snart nio månader gamla son.
Allt har löst sig perfekt, tack vare en underbar chef och ett företag med en sällsynt positiv personalpolitik. Om fler företag jobbade efter denna modell skulle kvinnor inte behöva vänta tills de är över trettio, trettiofem med att skaffa barn, då det är helt onaturligt att vänta så länge.
Kvinnans kropp är konstruerad för att ha barn långt tidigare. Se bara på hur mycket provrörsbefruktning och dylikt ökat i takt med denna utveckling där karrär måste sättas främst.
Fram för humana företagsledare!
Av Linda Tovek 15 jan 2001 17:03 |
Författare:
Linda Tovek
Publicerad: 15 jan 2001 17:03
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå