Mobbningsdebatten bara en sommarkatt?

Skulle ni få tag i den,lämna in den till närmaste katthem! - Så får dom försöka finna någon som adopterar den!

Konstruktiv artikel i alla fall! Men egentligen inget nytt, svårt, eller revolutionerande. Problemet är kanske bara att medicinen fram till nu? varit allt för besk att svälja för lärarna? Det vill säga allting är en fråga om prioritering. Vad är viktigast i skolan? Är det eleverna eller att ta fikapus/rökpaus med kollegerna? Kan inte lärarna umgås med varandra efter arbetstid om dem har lust till det? ...

Jag vet inte hur det är nu men samma mentalitet har tydligen funnits på svenska förskolor också. På 1980-talet läste jag i en hälsotidskrift om en indisk yogi som gift sig med en svenska och börjat jobba på dagis. Han var mycket populär bland barnen därför att han aldrig behövde/inte var intresserad av ta någon fikapaus som de andra lärarna. Han fortsatte bara att leka med barnen och klarade sig bra med att inmundiga lite nötter vid behov. Men han var av samma anledning inte så populär bland de fikande lärarna. Det kunde ju inte få fortsätta på det sättet så han blev naturligtvis avskedad på grund av "samarbetssvårigheter" ...

Det är skillnad på de människor som låter hjärtat vara med och de som inte gör det!

Det verkar nästan som om Lennart Asp fått syn på Katten,eller slank den i väg innan Du hann fånga den? -Sätt ut en fälla vetja,låt den inte gå en bister vinter till mötes! - Kanske kan den övervintra på något äldreboende,bli klappad och omhuldad! -

10 L Asp. En man som föreslår att misshandlade män kan söka asyl i Saudiarabien bör definivt inte tala högt om mobbning eller svart-vitt människotänkande. Vad skulle jag f.ö ha för glädje av din katt?
Hur skulle det vara om du respekterade min vilja och slutade blanda in mig i dina barnsligheter?

12 Intressant "iaktagelse", eller snurrigt resonemang? Om folk här "skriker om mobbing" så är de mobbare? Och om de skriver då? T.ex. en sannsaga om en liten mobbad pojke?
För då är vi tillbaka till renonemanget, att "mobbaren har sig själv att skylla". Säkert så ibland.
Men visst blir det än märkligare, att skriva om sina egna erfarenheter som mobbad. Och förvänta sig lite sympati. Men ändå själv framhärda i att "män som mobbas, eller misshandlas fysiskt i hemmet". Och ibland inte ens kan anmäla, skriva eller skrika? Faktum just för en del män. De männen "kan väl söka asyl i Saudiarabien"! Var är logiken, och moralen?

14 Lennart Asp. Inte alls, eftersom jag är medveten och kunnig på området, och ser att du konstigt nog motat in dig i ett hörn. Eller kanske inte alls konstigt, du kanske trivs där?
Du skriver om dina erfarenheter, och kanske du träffar någon och berättar om detta, och antagligen förväntar dig viss förståelse.
Då berättar kanske den andre, att "Ja, jag blev mobbad, och slagen av mitt ex. Jag kunde ju inte slå tilbaka, av könsrollskäl. Men en dag fick jag nog, tog tag i henne och tvingade in henne i sitt rum, och gick därifrån, för alltid. Då anmälde hon mig för misshandel."
Vad svarar minnet av den lille pojken då? "Kunde du inte sökt asyl i Saudiarabien"?
Tycker du det är rätt med din erfarenhet, att hyckla och förlöjliga andras problem, oavsett kön eller annat? Så vad är konstigt?

16 Jag försvarar ingenting. Och definitivt inte någon som förlöjligar mobbing/misshandel som drabbar andra. Tycker du skall ta avstånd från detta, av dig först nämnda, klavertramp.

18 Lennart Asp. Jag däremot kan väl kanske ana, varför en man med dina erfarenheter gärna låter sig benämnas som "det överordnade patriarkatet", och söker partnerskap därefter. Känns det bra så? I övrigt, hur pass okunnig är du?
"Min debatt om genus", märkligt, är det jag som hittat på den? Har du kollat media, eller politiken, att det utbildas genusexpertet på löpande band, genom vilka "könsroller skall brytas" från förskola till skola?
Men också att svensk genusvetenskap är ett vinklat fiasko professor Bo Rotshtein, docent Tanja Bergkvist m.fl
Det är väl typiskt för en man som du, att tala om "den förtryckte mannen", om andra. Men det är en fråga om öppen diskriminering, av pojkars skolbetyg, av pappors rätt till sina barn genom brott mot FN:s stadga, genom soc! Är detta OK tycker du? Och hela den vinklade våldsdebatten! Är du för vinklad för att kunna ta in något av det här, att människor är sårbara och utsatta, även män? Det verkar så!
Du fortsätter håna de män som blivit slagna av kvinnor, störda, alkoholiserade eller av andra skäl! Och män som då dessutomm antingen inte tros av polis, eller som själva blir anklagade för misshandel.
Du nevärderar därmed även kvinnor, till den puttenuttiga nivå som passar män som dig.
Mamma mia, vilken verklighet lever du i. Kvar i rustningen?