Glöm inte förintelsens offer

Artikelförfattaren skriver: ” Men ett är säkert - att dessa läger fanns.” och i stycket ovanför: ” men vad nazisterna … gjorde var att göra dessa läger till dödsfabriker”.

Jag tolkar det som att Fredrik Hansson menar att koncentrationslägren var ”dödsfabriker”. Hur står det egentligen till med den tekniska bevisningen för detta?

Hansson #10, Länk: sourze.se , på vad sätt, förutom målgrupp, skiljer sig det du gör här mot vad nazisterna gjorde mot gruppen judar? Du skrev "och till Leif Erlingsson du efterlyser en källhänvisning till att det finns och funnits människor som förnekar förintelsen, prova att gå in på olika höger extremisternas hemsidor eller liknande, just nu mins jag inte namnet på en del av dessa dårar men tro mig dom finns."

#25 - Hansson, har du fortfarande inte sett att det är förnekare av - KONCENTRATIONSLÄGER - Erlingsson efterlyser? Har du en ordväxlare inne i huvudet? --- Hansson, kan du förklara varför du inte ser det ord som är utskrivet utan istället argumenterar, som om det stod ett helt annat ord - med en helt annan innebörd?

Det Hansson alltså menar är att det finns människor som förnekar dödsfabrikernas existens. Men vilka var då dödsfabrikerna? Det framgår ju när man lusläser artikeln att alla koncentrationsläger inte var dödsfabriker. När blir man alltså "förnekare"? Vilka dödsfabriker blir man förnekare av att ifrågasätta, undrar jag?

Nu hittade jag faktiskt en referens, översatt från Pravda, den 2 februari 1945: "De stationära gaskamrarna i den östra delen av lägret hade byggts om. Man hade byggt till små torn och arkitektoniska utsmyckningar, så att de såg ut som oskyldiga garage... De tyskarna jämnade ut de med kullar försedda så kallade gamla gravarna i östra delen av lägret, avlägsnade och förintade spåren av de löpandebandsystem där hundratals människor samtidigt dödades med elektrisk ström..." Finns det andra källor?

PS: Har Hansson några belägg för att Fred A. Leuchter, Ernst Zündel, David John Cawdell Irving eller någon annan förnekar att folk arbetade sig till döds, eftersom detta verkar vara Hanssons definition av dödsläger?

Leif, vad jag läst om Irving, Zündel, Faurisson har de enkom pratat dokument och historisk validering kring detta. En del motsäger skolversionen kring div läger andra inte. Detta är inte konstigare än Lavenda, Hoagland, Marrs el Farrell om deras forskning kring Nazismen och det esoteriska, ockulta som föregick partiet. De har ambition att leta ev bevis bland arkiv och uppdaga saker som inte finns med i många andra historieskrivningar. Hedervärt och inget konstigt. What are historical facts? ... finns det någon som kan lägga 100 dom, någonsin ?

Funderar på om Hansson accepterar bekännelser under tortyr, och hur han ställer sig till den historiska validiteten i sådana efter t.ex. 9-11 eller andra större händelser, då denna typ av bekännelser har varit viktiga för vår "skol-verklighet"?

Glöm inte dessa offer:

"Den amerikanske historikern och människorättsprofessorn Alfred-Maurice de Zayas, skriver i sin bok, The German Expellees. Victims in War and Peace 1993, om de 15 miljoner tyskar som 1945-47 fördrevs i Europas mest omfattande etniska rensning någonsin. Över två miljoner dog/dödades.

I inledningen till kapitel 3, War and Flight, skriver de Zayas:

"Många ignorerar eller förringar fasorna i samband med fördrivningen av tyskarna. Journalister och politiker talar sällan om det. När de gör det nämner de transfers av folk, vilket låter tillräckligt harmlöst. Till och med historiker i öst och i väst har haft en tendens att använda liknande eufemismer."

Ändå finns det massor av ohyggliga ögonvittnesskildringar, inte minst i tyska arkiv, av vilka åtta band utgavs på 1980-talet av pocketbokförlaget dtv under titeln ”Dokumentation der Vertreibung der Deutschen aus Ost-Mitteleuropa”. Dessa vittnesmål granskades av vetenskapsmän på professorsnivå ett par decennier tidigare men av politiska hänsyn ville man inte ha någon större publicitet kring det. På 1950-talet fanns det fortfarande tyskar som var fångar och tvångsarbetare i Sovjet, och man ville inte i onödan riskera deras väl och ve."
Länk: vedebesegrade.blogspot.com

Mer:

Ännu mer kompakt är tystnaden om segrarnas förbrytelser under och efter andra världskriget. Det hänsynslösa bombkriget, som dödade miljoner tyska och japanska civila är lika lite uppmärksammat som behandlingen av fångar. Det påstås att över 1,5 miljoner tyska krigsfångar dog i lägren. Liksom andra siffror på offer i kriget är det sannolikt i överkant. De flesta av dem skall ha dött i sovjetisk fångenskap.

Sant är att de sista av de överlevande tyska krigsfångarna i Sovjet frisläpptes först i mitten av 1950-talet men dödstalen i Sovjet motsägs av den kanadensiske journalisten och historikern James Baques’ bok Other Losses på tyska: Der geplante Tod. Han menar att dödligheten i amerikanska och franska fångläger var mycket högre än vad som uppgivits. Som vanligt blir sifferuppgifterna svårkollade, men i varje fall var förhållandena i lägren efter Rhen helt förfärliga och de franska lägren ännu värre. Tyska krigsfångar dog som flugor efter kriget."

Länk: vedebesegrade.blogspot.com

Jag vet att jag har läst mer detaljerat om hur det gick till i dessa dödens läger efter kriget, men kommer inte ihåg exakt var jag läste det. Men jag kommer ihåg att det var i ett mailutskick eller i en webbsida från Radio Tuff, så det kan finnas om man botaniserar vidare från länkarna ovan.