Handlar feminism bara om kvinnor?

Härligt Jocke - ha en fin tid tillsammans du och din son - vädret får man ju ta som det kommer - och frågan är om jag inte föredrar lite regn och gråmulen fuktighet framför den knastertorra torkan som hotar att ta död på allt som växer. Detta du skrivit är tänkvärt //Män är mer människor än män, kvinnor är sitt eget kön i första hand, och sedan människor. Män är däremot låsta vid sin sexualitet gentemot kvinnan/mamma-ersättningen. Kvinnor är mycket fast i sin egen könsroll, fortfarande, delvis av naturliga biologiska skäl.// dessa tankegångar känns bekanta på något vis - män får sin bekräftelse genom det dom presterar i högre utsträckning än kvinnor som får sin bekräftelse i högre grad genom att bara vara kvinnor. Fast könsrollerna förskjuts lite hit och dit genom tiden - nu vilar ett högre krav på den kvinnliga prestationen både inom arbetsliv, könsliv och kärleksliv. Alla måste ju vara lönsamma och även mannen har fått lära sej att det inte räcker att bara ge kvinnan en trygg ekonomi - hon vill ha sina stipulerade orgasmer också - förut räckte hans egen tillfredsställelse med kvinnan som fundament och käril för säden att växa i. Måste ju ändå säga att det ibland går åt rätt håll. Jag är nog barn av min tid då min högsta njutning då jag älskar är att få uppleva min älskarinnas njutning och tillfredsställelses lycka. Tänk dej det omsatt till resten av livet - ett ömsesidigt bejakande i allt.

Här kommer länken till "Pappamanualen" som även har ställt frågor till riksdagspartierna inför valet, om föräldraskapet mm. Och som fått svar, efter förmåga...
Länk: pappamanualen.se

18/ CMO skall hålla sig till tulpaner eller möjligen surströmming. Fruntimmer begriper han sig inte på! Man kan inte dra sig fram i livet på differentialkalkyler och dubbelintegraler - känslor är oerhört viktiga både att ha och att tala om.

Här är länken till pappamanualen, där det även redovisas forskning om senare problem för barn där pappan varit frånvarande, frivilligt, eller utmanövrerad, bortstött osv, ofta genom socialtjänstens försorg. Skulle vilja tillägga: Och/eller generellt smutskastad eller förljugen genom media.
Länk: pappamanualen.se

49 Man bör kanske skilja mellan framkastade attityder och verklig debatt? Har du kollat den? Vad är det som är ruskigt? Och är det i så fall osant, eller bör man sticka huvudet i sanden? "Oj vilken ruskig länk!"

forts 51 Och som tidigare jägare, av vanligt villebråd alltså, fick man lära sig de etiska regler som gäller. "Inte skjuta på sittande fågel" t.ex. När det då gäller jakten på det andra könet, så har jag alltid sett med vissa rättmätiga aversioner såväl som med medlidsamt beklagande, på de som använt fjäsket som vapen. Från sol-och-vårare, till våra dagars manliga medlöpare till feminismen.

Jäg sätter in en länk till i serien... Det folkpartistiska landstingsrådet Birgitta Rydberg i DN debatt: "Våldet i nära relationer är ett stort och dolt samhällsproblem. Skambeläggning är en viktig orsak till att så många som misshandlas av någon närstående inte anmäler – eller uppmanas att anmäla. Våldet från män mot kvinnor står oftast i fokus för den livliga diskussion som förs om problemets omfattning och vad vi gör och kan göra mer. Än mer dolt, och ibland än mer skambelagt, är våldet mot män, av en kvinnlig eller manlig partner, och även våldet mot kvinnor i enkönade relationer."
"Än mer dolt..." således
Länk: dn.se

#53 Jag blev en gång inkallad som vittne till en händelse där en man tagit tag i och hållit fast sin sambos armar just för att hon slog honom. Oturligt för henne kan man tycka, så kunde jag bara säga som det var - att tjejen hade för vana att slåss, passade inte någons åsikter så fick den en hurril. Jag själv hade råkat ut för det vid några tillfällen. Nu var hon ganska liten och jag ganska stor så hon gjorde inte någon större skada och dessutom blind så det var ju bara att steppa åt sidan. För hennes sambo var det värre - förutom att han också var liten så umgicks han vanemässigt med människan samt var begåvad med en benägenhet att vara med verbal än våldsam. En dag fick han dock nog och tog fatt i hennes viftande armar och sa att hon skulle låta bli att slåss. Hon anmälde. Kunde visserligen inte visa upp något som tydde på att hon blivit utsatt för fysiskt våld - tror du att målet lades ner eller att han frikändes? Nej, han dömdes för ringa misshandel till dagsböter. Jag kom inte ens på tanken att anmäla en våldsbenägen tjej jag umgicks med för misshandel trots att hon slog tämligen ofta. Varken hon eller jag tänkte nog på att det handlade om fysiskt våld. Jag brukade bara göra som han som blev dömd - det blev mer som en reflex och jag slog aldrig. Först då hennes våldsbenägenhet hotade att slå över på annat främst då mina tidigare barn såg jag till att snabbt få henne ur huset - det finns ju gränser för vad man vill riskera. Det kan tyckas underligt att män likväl som kvinnor inte omedelbart säger upp kontakten med våldsamma partners, men vi människor är i vissa fall utrustade med en fördragsamhet som många gånger inte är bra för oss - och vad är väl ett litet blåmärke eller en skråma här och var mot att missta allt det fina som även det kan finnas i annars tämligen erbarmliga förhållanden.