Handlar feminism bara om kvinnor?

När Fi uppstod i april 2005 publicerade konstnären Ulf Frödin i DN och med bild faktum: KUKEN ÄR FEMINIST!

Feminismkvinnor som eftersträvar maskulinism när det passar de dvs så länge de tjänar pengar på det.

Hmmm, artikeln skickades in över mail, i all hast. Som ett slags svar på "en oförtryckt man". Jag valde själv titeln ""Handlar det bara om kvinnor?", som ett vidare begrepp om svensk könsdebatt och politik. Som inte alltid kallar sig "feministisk. Men ändå per definition är det, dvs. säga handlar uteslutande om kvinnor, på kvinnors, eller snarare på feministers villkor. Och att "feminismen skulle vara allting", det är väl så den själv ser sig? Om kvinnan som universums centrum, precis som jorden var den gång!? Det hörs ju annars på namnet vad den handlar om. Men om mannen handlar den mestadels i negativa terner, "den överordnade patriarkatet", vilket var och en kan konstatera som följt med någorlunda genom åren. Eller varför inte kolla i Bangs senaste nummer? Om manshat och våld som ett medel i denna politik, som den numera i Sverige upphöjda Solanas Society for cutting up men förordade.
Och om man kollar upp inte bara media, utan politiken än idag, den riktade som berör kön. Så handlar även denna "bara om kvinnor". Kolla alliansen och oppositionen, vilket kön de pratar, vilket kön de satsar alla resurserna på.

#2 Tja... Nettan du lyckades pricka in ”feminism” sådär som den bara kan vara. Ständiga påståenden men ej på basis av vetenskap! /// Man ser konkret begreppet "könskrig" i många varianter. Möjligen är den mer subtil. Ta bara debatter på t ex Newsmill. Konkret kan vi peka på tusentals vårdnadstvister/år. Här har man slagit larm - för barnens skull! Mest allvarligt ser jag på att en juridisk vittnesed inte finns... Man kan ljuga alltför mycket och anklaga varandra, även för brott, utan att det kostar något.
Jag är inte antifeminist eller feminist då jag inte begriper varför man ska sträva efter att bli en medicinskt halvt ofullgången man, vilket ”feminist” ursprungligen betyder. Man har dessutom plockat bort grundkunskaper i ämnet ”biologi A” vilket inte är förenligt med kritisk och analytisk bildningsnivå i Sverige. Eleverna får läsa om evolution och andra däggdjur men inte om människokroppen… Sen läser man fortfarande Sigmund Freuds infantila sexualteori, då det ”gynnar” genusvetenskapen i psykologiska baskunskaper. Man ska då ha i minnet att S Freuds teori är vetenskapligt förkastad sen länge…

Jaså, Freud, och kuken. Ja alla sitter vi löst i den här debatten, från skruvar till annat...
Vad jag ser så slår feminismen in öppna dörrar, rätt våldsamt också. Könsrollssamhället var redan delvis på upphällningen. Förutom värnplikt och dylikt. Själv var jag ändå försiktigt positiv till -77. Men såg då vart det lutade. Så här: "Endast kvinnor har problem värda förståelse, och det problemet är uteslutande män." "Alltså löser vi kvinnornas problem, och skiter i männens!" Dvs det blev den genom vägen över media därefter sedvanliga politiken: "lös symptomen!" Nu av populitiska och fjäskiga motiv. Att männen hade problem var endast av intresse för att peka finger åt, inte att åtgärda. FASTÄN man ansåg att mäns problem låg bakom kvinnors problem! Att män kunde ha problem på grund av kvinnor, eller kvinnors könsroller/livsmönster var/är kunde inte ens antydas, totalt tabubelagt! Och sexköpslagen är ett utmärkt exempel. Den t.o.m bryter inte bara mot påstådd "jämställdhet". Den bryter mot annan viktig lag, nämligen lagen om anstiftan till brott. Osv...

Jocke: skulle du kunna utveckla mer det där om, som du skriver: "mäns problem"? Det ÄR liksom här jag inte hänger med. Tror jag. Men det kanske också beror på att jag inte ser varken menstruation, förlossning, ejakulation, erektion m m som ett problem i sig självt - utan som tillgång och nödvändigt för liv. Man ska se till människans faktiska resurser och möjligheter i första hand. Inte begränsa genom att komma med "feminism" typ. Det är som på 1800-talet när det gällde naket, som var det mest fula och förbjudna. Idag är det ordet k ö n. Och då i synnerhet mannens. "Djur" kan man kalla män för. Ett klart bevis på att offentlighetens akademiker ej studerat biologi ens på A-nivå.../// Att många 8-eller 10-åringar barn, även i skolan, beter sig som billiga luder i Sverige kan man nog inte anklaga fädrarna för! Inte vad jag har sett i a f.

Tja Inger, att förklara hela världshistorien, eller de senaste 6000 åren som en enda lång historia om uteslutande och orättvist kvinnligt lidande, med fingret riktat åt den priviligierade och överordnade mannen? Så hur skall man mäta lidandet, och hade en kvinnlig Jesus lidande på korset ens varit tänkbart?
Nu har ju många av kvinnans problem lösts genom manliga uppfinningar, en del rättigheter som var förbehållna män i könsrollsamhället är borta, medan manliga skyldigherna lumpen, globalt sackar efter.

"Pappa träffa sina barn" borde väl vara en mänsklig rättighet? Att "sitta i en styrelse" är knappast en mänsklig rättighet! Och ändå, vilket problem får uppmärksamhet? Kvinnor i styrlse, ständigt på agendan! Men soc öppna diskriminering 80 a vpappor, inget!
eller har Jämo, jämställdhetsminister Sabuni, socialminster Hägglund eller soc själva slagit larm någon gång? Är det stora rubriker i tidningarna om detta mänskliga problem, faktiskt lidande, för de män som darbbas? Icke, tystnad råder. med ett undantag, skall leta upp länken.
Till den som vill hävda att "pappor inte vill", så vill jag se bevisen. Visst finns gamla könsroller och tänkande kvar även hos pappor. Men mest hos mammorna, och de är biologiska, delvis förståeliga. Men pappor ger upp, pappor vill inte bråka. Och soc lyssnar mycket hellre på mammorna. "Kvinnor är förtryckta" och lögnen "mäns våld mot kvinnor" spelar också in.

"Jag tycker rätt mycket om kvinnor" säger Du i artikeln. Hmm, "rätt mycket", utstrålar inte precis någon översvallande entusiasm för runt hälften av jordens befolkning. Ungefär som någon som är så där lagom förtjust i katter eller tulpaner.

#18. Istället för tulpaner tänkte jag skriva surströmming. Men dom pratar inte heller så värst mycket om känslor. Vad jag hört.