Det är i dig det händer

Showing page 2 of 13: 1  2  3  4  5  6  7  8  9  10  11  12
Inlägg #21: Postat: 2010-07-24 00:20:00
raphaelmabo
Men visst, inledningen är ju att sitta en minut tyst och uppleva kroppen, andas, och så avslutas det. Under avslutningens tysta minut med sig själv så är idén att ha uppmärksamhet på att känna in effekten av resan, och sen till slut uttrycka Nuet i förhållande till början, se om det är någon förändring.
Det kan hända förslag typ "Skulle du kunna prova att andas in djupt och släppa ut, bara för att uppleva det i ren nyfikenhet?" Intuitionen guidar till sådana frågor. Men det är ingen teknik så utan mer om det kommer upp något via intuitionen. Min tanke om detta är att människor är ihopkopplade - kopplektivt undermedvetna eller vad du vill - finns något där som möts och den som lyssnar får också en inre upplevelse av upplevaren, och genom den kan det komma intuition som uttrycker en fråga.
Och den som lyssnar behöver vara i en form av meditativt tillstånd för att det ska bli ett bra utforskande.
Idén är utforskandet, inte att fixa något, utan att utforska och se vad som händer. I det finns därför inga krav, ingen press, ingen stress och ingen spänning - inte från lyssnaren, och det bidrar till en avslappning.
I utforskandet finns inget om "bra" eller "dålig" upplevelse, bara upplevelse.
Inlägg #22: Postat: 2010-07-24 10:26:00
Pia I
"Det här kan givetvis ta olika tid för olika människor och framför allt förutsätter att man har intresse och vilja av det. Har man intresse så tror jag att man kan göra det mesta".Ditt citat.
De människor, som skulle ha mest nytta av meditation, är de som hårdast motarbetar den.
Meditationen kan läka alla, om man själv vill och är villig att ta den risken, att tro på vad de som vet säger.
Det tar tid, att komma i kontakt med dig själv. Man måste vilja. Man måste följa ett mönster och inte ge upp. Då får du så småningom lön för mödan. Din inre upplevelse, kan bara du erfara. Det är då du VET, inte förr.
Jag önskar man kunde införa meditation och avslappning i alla skolor, som en rutin. Världen skulle förändras.
Inlägg #23: Postat: 2010-07-24 13:26:00
Inger Olsson
Mabo: I stort är jag positiv, men jag vet några människor som har fått posttraumatisk stressyndrom av att ha sysslat med meditation. Blev inlagda på psyket och långtidssjukskrivna... Har ett råd: om den som söker hjälp hos dig har en e n d o g e n depression/panic disorder-diagnos bör du vara försiktig redan innan du börjar åka med på dens inre resa. Sen får du göra vad du vill med rådet ;-
Inlägg #24: Postat: 2010-07-24 15:18:00
raphaelmabo
Olsson - Det finns olika meditationstekniker och du säger inte vilken teknik eller sätt du skriver om. Det finns tekniker som innebär en ansträngning och press och stress - att man mediterar för att man vill komma någonstans, man har en idé om målet vilket gör att man spänner sig och man kan sjunka djupare i depression om man mediterar för att komma bort från där man är, bort från sin upplevelse. Den teknik som jag i mina inlägg har gett exempel på är utan press och utan mål. Syftet är endast ett utforskande av upplevelse nu - Vad händer i dig? Det finns ingenstans att komma, ingenstans att gå, inget som måste göras och inget att uppnå, inget att vinna, inget att förlora. Det är enbart ett utforskande av upplevelse, i nyfikenhet om vad som händer just nu - och det är allt. Genom just detta så kan paradoxalt nog förändring uppstå, vi når när vi lägger ner sökandet, när vi lägger ner föreställningen om målet och idén om att resan har ett syfte eller intention. Detta är skillnaden mellan detta öppna utforskande och andra tekniker och det sätt som många mediterar på.
Inlägg #25: Postat: 2010-07-24 15:33:00
Inger Olsson
Mabo: du får gärna själv utveckla din meditationsteknik. Det är ju inte jag som använder den! Ser dock att du använder både ögon- och andningsteknik. Finns det övht någon meditationsteknik som är MED press och mål? Har jag aldrig hört...
Inlägg #26: Postat: 2010-07-24 15:54:00
Klux
Härmed rekommenderar jag en väl beprövad meditationsteknik till Inger. Stå med vatten upp till hakan. Andas långsamt ut. Nedsänk huvudet under vattenytan. Andas långsamt in. Enligt Fornnordisk Främlingebok uppnås nirvana ofelbart med denna metod.
Inlägg #27: Postat: 2010-07-24 21:15:00
Associated Press
WORLD NEWS - Notorious Internet troll Kent Pussy has been spotted engaging in yet another inane posting barrage on an obscure Swedish message board over the last several days. "Look at me, everyone!" Pussy excitedly petitioned. "Come read what I just posted online! I told other posters to commit suicide, tee hee! Arent you shocked!?! And Ive changed my screen name to Klux! KKK, get it?!?! Im a bad boy! Hello? Anyone?" When asked to comment on the desperate buffoons latest cry for attention, highly cited child psychologist Robert McCracken told reporters: "Dont you journalists have anything better to do than ask questions about random asshats you find online?"
Inlägg #28: Postat: 2010-07-24 22:04:00
Disassociated Mess
"A surefire cure to ailurophobia is to fire a loaded bona fide gun against the temple," a learned bewhiskered son of a gun told a long-suffering audience earlier this week.
Inlägg #29: Postat: 2010-07-25 08:08:00
Klux
Hur många gånger ska jag behöva nämna självmord innan någon lägger märke till mig? Snälla, kan inte någon reagera snart? Det känns som jag står här ensam och ingen ser mig. Ingen undrar hur jag mår och ingen bryr sig om mig. Jag vet bara inte vad jag ska ta mig till. Har inte den kraften som jag behöver. Någon här som kan ge några uppmuntrande ord? Skulle bara behöva stöd för jag hittar det verkligen ingenstans. Kanske någon som har några tips på vad jag kan göra?
Inlägg #30: Postat: 2010-07-25 09:34:00
Lars Nilsson
Ser att skrivkrampen hos Klux, alias Kent Katt, har släppt. Det brukar inträffa ungefär var 6:e månad. Men håll ut gott folk. Efter sådär en 200 kommentarer går han säkert åter in i tystnaden.
Inlägg #31: Postat: 2010-07-25 11:05:00
Klux
Skall det vara en pilsner, Nilsson? Så du blir som folk, menar jag?
Inlägg #32: Postat: 2010-07-25 11:22:00
Skogstoken
Jag kan bara inte låta bli att lägga märke till det där jävla katthelvetet. Jag har fått helvetet på hjärnan. Kan ingen hjälpa mig? Eutanasi, någon?
Inlägg #33: Postat: 2010-07-25 20:32:00
raphaelmabo
Olsson - Men detta är ingen egentlig meditationsteknik. Det kan upplevas som meditation och man kan hamna i ett meditativt tillstånd, men det är observerande av det som händer i kroppen och uttryck av detta. Genom uttrycket av det som händer i kroppen så går man från upplevaren till betraktaren - genom att uttrycka rörelsen i kroppen, genom att uttrycka hur hjärtat slår, andningen upplevelse, rörelsen i magen och så vidare, så avdramatiseras upplevelsen och man "doppa" mer av sig själv ner i "hålet" för man upptäcker att det inte var så farligt som man trodde att uppleva kroppen och det som händer i den - även om man innan trodde att det skulle vara jobbigt, obekvämt, svårt, och man kanske t o m hade rädsla för att uppleva kroppen. När rörelsen i kroppen konkretiseras så avdramatiseras upplevelsen, och det är behjälpligt för konkretiseringen att uttrycka som färg, form, struktur, vikt, riktning och hastighet förutom bara säga något känns i kroppen. Även skilja vad är tanke och vad är känsla. Exempelvis "Det känns svårt" - "När du tänker tanken om att det är svårt, hur känns det i kroppen, vad händer i kroppen?" "Ja, det är som ett tryck". "Som ett tryck. Hårt, löst, fast, sammanpressat, eller lösare, har den en form - mer runt eller fyrkantigt, eller rakt, och om det hade en färg vilken färg skulle det ha då?".
Detta avdramatiserar upplevelsen och mer lugn inträffar.
Inlägg #34: Postat: 2010-07-25 21:03:00
raphaelmabo
Det intressanta är att frågorna ställs inte utifrån ett syfte att åstadkomma något, de ställs inte för att upplevaren ska reagera på ett visst sätt eller få en särskild upplevelse. De ställs därför att lyssnaren är nyfiken på vad upplevaren upplever. Att effekten ofta blir mer lugn och avdramatisering, det är en bonus och en effekt man kan notera efteråt att ja det brukar hända - men det är inte därför man gör det. När vi släpper idén att vi måste åstadkomma något, att prestera något - så händer det något stort, och paradoxalt så åstadkommer vi när vi släpper. Det är då flödet får utrymme att uppstå, för det uppstår enbart i frihet.
Inlägg #35: Postat: 2010-07-26 08:17:00
Inger Olsson
#34 Ibland kan och bör man inte ställa för "dumma" frågor. Alla som vet något OM stress - har t o m levt! - känner mycket väl till ditt påstående: CITAT "När vi släpper idén att vi måste åstadkomma något, att prestera något - så händer det något stort, och paradoxalt så åstadkommer vi när vi släpper."... Men HUR vi ska förändra och vilka exakta sådana vi BÖR göra för att påverka våra eventuella självskadande beteenden - är i grunden svårare gjort - än sagt! /// Det är mångas samhällsintressen och viljor en människas liv och "jag" ska samarbeta med. Har man sen barn är det tuffare. /// Jag menar att man både kan och BÖR tillämpa IDAG befintlig vetenskap om hjärna - mentala kunskaper! - och om vår fysiska kropp. Kropp och själ hör ihop. Svårare än så behöver det inte vara. Istället bedriver man könskrig, långt in i bildningsväsendet... /// Man skulle kunna införa redan på grundskolenivå sakkunskaper och konkreta tips i hur man handskas med en kanske tuffare problematik; om hjärt- och lungräddning, hygien o smitta, om direkta självdestruktiva beteenden i missbruk och psykiska sjukdomar. Sist men inte minst: lära ungar att ge fan i att grubbla! Grubbla är mycket skadligt. Det ÄR motpolen till att tänka. Man måste släppa och gå vidare. Jag tror mig veta att samhället tycker "synd om" de yngre idag och ger dem tid - och kraft! - till att, i ensamhet, sitta och glo in i väggen och göra livet och döden till ett, bokstavligen, rent helvete. Depressioner är dödande. En värre död än vad Göethes skrev om i den unge Werthers lidande. En hel grupp unga män tog livet av sig av älskogsbrist. Då kan man snacka om orsak! #26 Inte ens en kise dränker sig på grunt vatten...
Inlägg #36: Postat: 2010-07-26 08:58:00
Inger Olsson
forts/ Mabo: Läste åter artikeln och dina kommentarer. Din artikel bygger på rationella påståenden, menar jag. Sen utvecklade du. I en komm. tog jag upp hur filosofiskt svårt det är, in facto, att bryta en fördom. För den som vill veta mer, sök på "hjärntvätt"; hur man på riktigt går tillväga för att bryta ner.
Får intrycket av att du Mabo "experimenterar", t ex utvecklar, kanske förfinar, m e t o d e r för den "pedagogik" - meditativa tillstånd som du nämner och kallar det vid. Du anser att någon som lider av panic disorder kan bli hjälpt av en möjlig "inre resa" tillsammans med dig, lyssnaren. /// Tänkte också på vad det är för f a k t i s k skillnad på dig och en psykoterapeut av idag, utöver legget förstås och allt omkring. Den arbetar också intuitivt, med inlevelse och närvaro. Är lyssnaren, men styr inte. Finns de som även utövar hypnos. Men det kan man inte göra på alla. Långt ifrån. /// När jag läser dina inlägg tänker jag lite på 70-talets gröna våg. Vad jag förstår finns "nya" sådana idag och det är väl realistiskt. Kommer a l l t i d svar på annat leverne. Så arbetar modebranschen också. Krasst ;- Lycka till - men var försiktig. Åtminstone när det gäller de med "endogen" diagnos. Oavsett vad.
Inlägg #37: Postat: 2010-07-26 09:26:00
Pia I
# 36
Man kan ha åsikter om vad Rapahel Mabo skriver om i sin artikel, men min åsikt kvarstår, att de som mest behöver den här formen av filosofi i sitt liv är de som kämpar mest, att behålla sin redan stress och andra symptom på, att det inte står rätt till. Det är jobbigt att förändras, det är ett av skälen till att vi inte tar tag i saker och ting. När det kommer till depression, kan vi inte längre göra något kanske, om depressionen är tillräckligt djup, men när den läkts, kan en önskan om att inte hamna där igen, sätta igång ett "endogent" maskineri, som säger "gör något!" Då är tiden mogen.
Vem vill må dåligt? Eller vill några det? I så fall varför?
Inlägg #38: Postat: 2010-07-26 09:27:00
Pia I
Och vad är det för fel på "rationella" påståenden?
Inlägg #39: Postat: 2010-07-26 10:11:00
raphaelmabo
Olsson - en stor skillnad mellan det jag har beskrivit här och psykoterapi är att psykoterapi är terapi, alltså behandling av något. Det jag har beskrivit är att vara nyfiken på det som händer inuti och det är allt. Det är inte behandling av någonting, det är inte terapi. Behandling innebär en idé om att lösa upp någonting, att förändra något. En fråga om "Vad händer i dig nu" innebär ett utforskande av det som händer i nuet. Inte ett utforskande av det som har hänt eller har upplevts tidigare, utan bara vad som händer i nuet. Uppstår förändring så uppstår den av sig själv utan att någon egentligen gör någonting. När vi tillåter upplevelsen i nuet, så "hämtas den hem". När det är "hemma" så är vi i vår essens och när vi är i essensen så hamnar vi i flöde och detta flöde är inspiration, här finns görande, här finns manifestation, här finns idéer om vad som ska göras och när det ska göras i det fysiska. Det kommer av "flödet", vi kan kalla detta för gudomlig inspiration. Du skriver "Man måste släppa och gå vidare". När man "måste" någonting, så gör man det inte för det innebär ett motstånd mot det som finns. Jag säger "Ingen måste någonting, men varje val har konsekvenser". Jag säger - vi släpper när vi släpper motståndet mot att det som finns finns. Om vi anstränger oss till att släppa så släpper vi inte, då biter det sig kvar starkare eftersom vi genom ansträngningen visar motstånd mot den inre upplevelsen. Om vi försöker sluta grubbla så grubblar vi ännu mer! Om vi tillåter grubblandet, om vi betraktar grubblandet, möter grubblandet - utan att göra något med det, utan att förstärka och utan att försvaga - så släpper grubblandet av sig säjlv för det får utrymme att "hämtas hem". Det som kan upplevas som svårighet är att släppa motståndet mot att det finns, och det gäller både upplevaren och lyssnaren. Upplevaren vill inte ha sitt grubblande, och lyssnaren vill att upplevaren ska sluta grubbla. Då grubblas det bara ännu mer. Genom att betrakta det neutralt utan att göra något med det, så får det utrymme att släppa taget. Upplevaren släpper inte taget om grubblandet, det är grubblandet som släpper taget om upplevaren.
Inlägg #40: Postat: 2010-07-26 10:45:00
Inger Olsson
#38 En logisk tes förutsätter att den från början är exakt SANN. Andra omständigheter ska alltså i n t e kunna antas. D ä rf ö r är robotar rationella. Inget fel i det. De utför exakt vad som önskas./// Redan som bebis speglar vi oss i omgivningen. Tankar och känslor bygger upp grundvärderingar som vi uttrycker i attitydbildningar. När du möter något nytt har du alltså redan en f ö r d o m... Konkret är därför allt relativt. Även idén som sådan. Hur en individ bemöter det här "nya" är mer intressant. En människa som saknar grundtrygghet får det svårt. Som vilket annat däggdjur som helst. Det finns situationer då inte ens Gud räcker till.

#37 Du frågar "Vem vill må dåligt?" DÅ antar jag att du a l d r i g har träffat en människa som är stresskörd, som har "gått in i väggen"? Paradoxalt kan det gå så långt att den "tappar" kontakt med sig själv. Tror vårt kultuella förhållningssätt till kroppen är ett allvarligt grundproblem. Pia, du skriver "det är jobbigt att förändras" och det kan man ju fundera på. Om den gamla sanningen: att jag vet vad jag har, men inte vad jag får... Om det finns en tröghetslag, att det därför är jobbigt att förändras, så blir ju priset att man hellre mår dåligt och i n t e lyssnar på kroppens signaler?
Showing page 2 of 13: 1  2  3  4  5  6  7  8  9  10  11  12
Laddar...