Hemläxor skapar klyftor i samhället

Att det är hemläxor som gör att 25 procent av grundskoleeleverna inte får godkända betyg var ett nytt och för forskningen okänt orsakssammanhang. Frågan blir då om orsaken till den ökade andelen icke godkända är att barnen fått fler hemläxor, under säg de senaste 50 åren?

Mikael Flovén, du är en management konsult med väl godkänd skrivförmåga, dvs min slutsats är att du har fått rikligt med utbildning. Inklusive hemläxor eller hur, men sammanhanget har gått dig helt förbi. Läxor ges till låg/mellanstadiebarn för att barnen i den åldersgruppen har mångdubbelt högre inlärningsförmåga än vuxna men undervisningsmiljö i Sveriges skolor är en pågående katastrof. Eleverna är i en påtvingad miljö av underprestation eftersom ämnena blir aldrig utlärda klart. Det är inte skolans fel, det är 50 år av ideologisk vanstyre som fråntagit skolan alla medel att upprätthålla en fungerande inlärningsmiljö i klassen. Läxorna gör att åtminstone de barn som kommer från studievänliga hem räddas till det framtida kunskapssamhället. Som vi alla - utbildade eller inte - är väsentligt beroende av.

I åtskilliga stockholmsskolor är det över 50* av eleverna som avslutar grundskolan med ofullständiga eller inga betyg alls. Är detta ett tecken på att vi har odugliga lärare och odugliga skolor? Nej, inte alls. De gör så gott de kan för ett i grunden omöjligt uppdrag. Tusentals invandrarbarn även i ganska hög ålder börjar i de svenska skolorna varje år. Ingen kan svenska, många är analfabeter och har inte ens på vykort sett en skola tidigare. Skolans uppdrag blir att på kanske bara 3-4 år dels lära dem svenska, och dels lära dem allt som de andra barnen fått 9 år på sig för att inhämta. Lägg till en ofta kaotisk hemsituation samt dålig både somatisk och psykisk hälsa så får man perspektiv på vad skolan tros klara av. Läxor är ett synnerligen perifert problem i sammanhanget. Dessutom erbjuds gratis läxläsningshjälp efter skoltid av de flesta av Stockholms stadsdelar. * Av begripliga skäl ges elever ganska ofta godkänt betyg som inte motsvaras av faktisk kunskap. Lärarna har ju sett hur vissa elever sliter och vill premiera ambitionen. Skolans egentliga resultar är därför ofta sämre än de officiella siffrorna. Detta visar sig senare under gymnasietiden då många elever hoppas av skolan eftersom de inte kan följa med i undervisningen.

Tack! Mikael för en intressant artikel och tillika intressant infallsvinkel. Jag har svårt att avgöra vilket procenttal som är det rätta vad förhållandet mellan gjorda/ogjorda hemläxor gentemot icke godkända betyg beträffar, men jag tror att du pekar på något viktigt. Hemläxor är avlägsna släktingar till lärarlösa lektioner. Den som har föräldrar som är beredda/kapabla på att satsa och hjälpa med eleven med läxhjälp, har ju naturligtvis ett klart försprång i jämförelse med den vars föräldrar/syskon av någon anledning inte kan ställa upp.

GD, skall det stå.

Lars Nilsson #8 Nu tycker jag du börjar låta som en gammal grammofonskiva som har hakat upp sig. Nu är det andra gången, på kort tid, som du hänvisar till "Borgaren lever i emotionell fattigdom". Jag "hyllade" inte den artikeln, däremot höll jag med Dag Nilsson om vissa bitar. I min värld är inte det riktigt samma sak. Du har gjort karriär och blivit VD, jag har nöjt mig med att vara arbetare. Här finns inget rätt eller fel, vi har haft var sin roll att fylla och vi har olika erfarenheter. De är dessa vi utgår ifrån. Men det vi, Lars Nilsson, skriver om här, handlar om åsikter. Clint Eastwood säger i en av hans filmer - "Åsikter är som rövhål, alla har ett" - jag inser i all ödmjukhet att det gäller även mig, inser du, Lars Nilsson, att det gäller även dig?

Lars Nilsson #12 Dricker du alkohol, när du argumenterar? Jag ser en tendens till att dina inlägg blir allt mer aggressiva och oförsonliga ju senare på dagen det blir. Samma sak med din vilja att missförstå det man skriver.

#13. Men jag medger gärna att jag ofta hoppar över ord när jag skriver, så Din misstanke är inte helt obefogad. Se inlägg #14. tex.

10 Olika barn har olika förutsättningar. Så långt tror jag att vi är överens, Mikael. Frågan är om det är vettigt att förbjuda läxor bara för att inte alla barn har stöd i hemmet? Läxor fyller ju, trots allt, inte bara funktionen som ett medel för ytterligare kunskapsinhämtning. Läxor är även exempelvis övning i eget och självständigt arbete och egentligen en förberedelse för senare studier på postgymnasial nivå som i betydande utsträckning bygger på eget arbete och egna initiativ. Jag vill även peka på andra direkta nackdelar av ett "läxförbud": I vissa skolor skolkar redan nu över 25 av eleverna minst 25 av skoltiden. Efter ett läxförbud skulle skoldagen behöva förlängas med både en och två timmar och som regel förläggas från 08.00-16.00 fem dagar i veckan. Man behöver inte ha en cynisk människosyn för att tro att skolket i den situationen skulle öka ytterligare. Samtidigt har du förstås rätt i det föga meningsfulla att ge läxor till en elev som är relativt nyanländ till landet. Men jag skulle inte tro att det förekommer i någon nämnvärd utsträckning. Som regel tillbringas åtminstone det första skolåret i en förberedelseklass där svenskan dominerar. Istället för läxor skulle man kunna tänka sig att de eleverna fick i uppgift att exempelvis se på svensk teve minst ett par timmar per kväll. Det låter kanske fånigt, men just tevetittande har visat sig vara ett väldigt bra och praktiskt sätt att snabbt komma in i ett nytt språk. Någon annan kontakt med vårt språk får ju inte de här eleverna. Rastspråket är ofta arabiska eller somaliska, i bostadsområdet bor som regel inte en enda etniskt svensk familj, och barnen rör sig oftast inte längre än till T-banestationen: Där börjar "utlandet" dvs Sverigeoch dit vill man inte eller vågar man inte bege sig. Även barn födda i Sverige kan behöva tolkhjälp! I den situationen har något gått ganska snett. tycker jag.

Lars. Du hoppar ibland över ord då du skriver - erkänner du. Jag ser detta ofta hos andra och främst hos mig själv. Jag läser därför nästan alltid igenom tre ggr vad jag skrivit. Även vid tredje läsningen sitter jag och petar in ett ord till. // Denna gång saknades tre ord// .