Är fotbollsvåld värre än våldtäkter?

Du är inne på en mycket viktig frågeställning - hur stort ska samhällets skattebetalarnas solidariska ansvar sträcka sej? Du tar först och främst upp idrottens och i detta fall gladiatorsporterna fotboll och ishockey som exempel på genererade och oönskade kostnader för samhället och frågan är självklar - är det riktigt att så kapitalintensiva branscher ska stå skadeslösa då deras kunder anammat destruktiva beteenden i samband med så kallade sportevenemang? Normal svensk rättspraxis är att inte utdöma kollektiv skuld eller ansvar, men i just sportsammanhang sker det per automatik - samhället utkrävs på ansvar genom att tvingas stå för kostnaderna som ett diffust kollektiv "supportrarna" genererar genom de destruktiva och våldsamma yttringar som deras engagemang innebär i samband med de egentliga sportutövarnas drabbningar i manegen. Förutom då under evenemanget då det så kallade läktarvåldet grasserar och förorsakar både person och materiella skador så även under transporten till och från arenorna. Du jämför dessa beteenden med restaurang och nattklubbspublikens benägenhet att supa sej full och oregerlig, slå varandra på käften, pinka ner i portarna och välta soptunnor på sin väg hem från någon mindre lyckad afton. Ja jämförelsen är inte långsökt alls - branscherna är jämförbara i fråga om att det är stora pengar i omlopp - sport och spelindustrin går hand i hand. Nattkubb och restaurangverksamheten är mer eller mindre allierad med köttmarknaden - både den ätbara och den användbara, också dessa med siktet inställt på stora vinster - OBSERVERA att det stora flertalet restauranger håller verksamheten fri från den könsliga köttmarknaden, men inte i fråga om tillhandahållandet av alkohol i olika former. OCH det går inte att bortse ifrån att både läktar- och krogvåld och därmed förknippad skadegörelse mycket hög utsträckning har med alkoholförtäring att göra. Även kriminella droger spelar in i krogbråken dock inte i lika hög utsträckning i samband med läktarvåldet. Alkoholskatten är ett allmänt känt fenomen - det är pengar som går in i stadskassan utan öronmärkning för att därefter pytsas ut för täckande av statens samhällets utgifter. Nu är det så om uppgiften stämmer att inte ens den nuvarande nivån på alkoholskatten täcker samhällets kostnader för de sjukdomar alkoholen förorsakar - då det gäller droger i övrigt förutom nikotin är det bara minusposter. Frågan är - skulle det vara befogat att tillexempel höja de skatter som har ett direkt samband med hanteringen av substanser typ alkohol som bevisligen innebär stora kostnader för samhället? Kan man lägga på ytterligare en avgift på biljetterna till våldsintensiva sportevenemang? Kan en extra skatt läggas på restaurangnotan som i slutänden avses täcka samhällets kostnader för krogslagsmålens vårdkostnader, misshandelsutredningar och bekämpning av annan brottslig verksamhet i samband med krog och nattklubbsverksamhet? Eller ska samhället dvs. skattebetalarna solidariskt stå för fiolerna?

Nej Utforskaren! Jag spinner vidare på artickelns frågeställning som jag menar tillför lite Perspektiv man gott kan fundeera lite på. Föresten vad menar du med fikapengar - med tanke på de tämligen stora kapitalintressen som är inblandade i tillexempel spelverksamheten som i huvudsak har sport som råmaterial så tror jag inte att jag kan hålla med dej.
Kan så vara att invandringen kostar pengar och kostar det så makar det, men man kan ju inte säga att invandringen enbart utgör minusposter - tänk vad mycket mäniskor som får arbete och tänk vilken fantastisk möjlighet det skulle vara om vi kunde ta tillvara på de erfarenheter som hitflyttat folk för med sej - allt är ju inte bara fel...

Nej jag talar om alla arbeten som i dag utförs av invandrare i sverige som tillför en hel del värden till det svenska samhället och som tillför skatt till svenska staten - kiosk och närbutiker, små taxiföretag, taxiförare och värdfolk innom kollektivtrafiken mm. Många av dessa sysslor vill inte etniska svenskar ha pga för dålig lönsamhet. Det är dock sant att de i dag tillgänliga fängelseplatserna till övervägande del är upptagna av personer med invandrarbakgrund - men tror du inte den siffran skulle vara annorlunda om integreringen i det svenska samhället skulle ha skötts bätre, och att gettoiseringen hade motverkats, samt att inskolningen till det svenska samhället kompletterats med en del motprestationskrav. Du ska inte tro att jag är rädd för att diskutera politiskt inkorekta frågor, men jag föredrar att göra det utan fördommar och förutfattad mening. Jag känner så mycket chyst folk med utlänsk bakgrund som inte stämmer in på de summariska tillviten som förekommer i den tämligen grovkorniga gröt som kommer från en del håll där grundargumentet i de flesta fall verkar vara att man bestämt sej för hur det är utan att verkligen veta att det är sant - eller att ta hänsyn till att det bara är en del av sanningen man försöker få att se ut som den enda rätta. Personligen är jag inte inne på det spåret - jag vill se helheten och angripa problemen utan att vara alltför enögt kattegoriserande.